Kvinna: Det är min sexbunker
Publicerad 2012-06-10
Nu vill hon förklara det mystiska fyndet
NORDMALING. Mitt i skogen upptäckte de två fiskarna sexbunkern med dildos och handfängsel.
Efter artikeln hörde en kvinna av sig till Aftonbladet:
– Bunkern är en av mina heliga platser, säger hon.
De två kompisarna var ute och rastade hunden i Nordmaling utanför Umeå på väg till en fisketävling några mil bort. När de öppnade stålportarna till en militärbunker i skogen trodde de inte sina ögon. Där fanns en säng med sidenlakan och två papperskassar med rep, handfängsel och sexleksaker.
Testar gränser
Efter Aftonbladets uppmärksammade artikel hörde en kvinna av sig.
Hon ville avslöja sanningen bakom sexbunkern. Och till skillnad från sextortyrkammaren som hittades i ödehuset i Halland förra året, ligger inget brott bakom.
– Jag vill bara testa mina gränser, säger hon.
Lena beskriver sig själv som en hårt arbetande, ensamstående mamma i 40-årsåldern. Sedan tonåren har hon intresserat sig för att experimentera sexuellt.
– Att underkasta sig kan vara ett sätt att visa sin tillit till någon, säger hon.
Tog med sexleksaker
En sen kväll för tre veckor sedan körde Lena ut till en plats som hon tycker om: militärbunkern, som användes under andra världskriget. Hon berättar att hon var rädd för björnar, men ändå gav hon sig ut i skogen.
Med sig hade hon en tältsäng och två kassar med sexleksaker.
Planen var att möta en man hon träffat några gånger förut.
– Jag ville skänka mig till honom, säger Lena.
”Många är rädda
Men mannen kom aldrig. Han missade Lenas sms som hon skickade från bunkern, berättar hon.
– I stället blev det så att jag sov där själv den natten.
Efter artikeln har det pratats mycket om de två fiskekompisarnas fynd i det lilla samhället Nordmaling. Det är inget som Lena bryr sig om.
– Att folk har reagerat med bestörtning tror jag beror på att många är rädda. Sverige är inte ett så fritt land när det gäller sexualitet, säger hon.
Efter all uppståndelse planerar Lena att avveckla sin bunker i skogen utanför Nordmaling. Men hon tänker inte sluta med att inreda platser i naturen på sitt egna sätt.
– Men nästa gång kommer jag att vara mer aktsam och inte lämna efter mig saker, säger hon.
Lena heter egentligen något annat.