Fildelning mår bra trots skärpt lag

Fildelningen mår bra och har inte minskat trots de senaste årens tuffare lagar, enligt en ny undersökning från Lunds universitet.

Och varken fildelarna eller deras omgivning tycker att de gör något fel.

– Lagen har inget stöd i rättsmedvetandet, säger nätforskaren Måns Svensson.

Livet har blivit hårdare för fildelarna. Ipredlagen och datalagringsdirektivet har kommit till delvis för att stävja fildelningen. Polisen har samtidigt rustat upp ordentligt för att komma åt upphovsrättsbrotten på nätet, och tre särskilda fildelningsåklagare har tillsatts. Nyligen fick polisen utökade möjligheter att få ut uppgifter från bredbandsföretagen om dem som misstänks fildela.

Dessutom har Spotify och andra strömmande tjänster vuxit och rimligtvis dämpat intresset för att ladda hem filer från nätet.

Trots den kargare miljön har fildelarna inte skrämts bort från nätet. Tvärtom är fildelningen överraskande stabil, enligt en ny undersökning från forskningsprojektet Cybernormer vid Lunds universitet.

Studerat normer

Fortfarande fildelar en bred majoritet av svenska ungdomar. Drygt 61 procent av ungdomarna mellan 15 och 25 år fildelar, enligt den enkät som genomfördes i januari.

Det är nästan exakt lika stor andel som i motsvarande undersökning i september 2009, strax efter rättegången mot The Pirate Bay. Andelen som fildelar mycket, mer än en gång i veckan, har stigit försiktigt från 18 procent till 20 procent.

– Ipredlagen hade en initial effekt på ungdomarnas fildelningsvanor när lagen implementerades 2009. Men under de tre senaste åren har det i princip inte hänt någonting, säger Måns Svensson, doktor i rättssociologi i Lund.

Forskarna har också analyserat normerna kring fildelning genom att undersöka hur människor i ungdomarnas omgivning; föräldrar, lärare, arbetskamrater och grannar, ser på deras fildelning. Och varken fildelarna själva eller deras omgivning upplever att de gör något fel, trots att de faktiskt bryter mot lagen. Och de flesta svenskar tycker inte att fildelning är särskilt allvarligt, enligt forskarna.

– Lagen om fildelning saknar fortfarande helt stöd i samhällets sociala normer. Men en del ungdomar bedömer helt enkelt risken att åka fast som så obehaglig att de ändå väljer att låta bli att fildela, säger Månsson.

Kan börja spåras

Samtidigt har ipredlagen i praktiken varit blockerad sedan den infördes, i väntan på besked i domstolarna om hur den ska tolkas. Men nyligen gav EU-domstolen besked om de frågor som Högsta domstolen ville ha svar på. Därmed är det sannolikt att musik- och filmindustrin snart blir mer aktiv med att använda ipredlagen för att spåra fildelare.

– Om EU-domstolens färska klartecken för att använda ipredlagen nu leder till att jakten på fildelare intensifieras så kan det komma att påverka situationen. Det ska bli intressant att följa utvecklingen framöver, säger Svensson.

TT