Svenska tobaksexperter på dubbla stolar

Lisa Röstlund

Läkare hjälper till att lobba mot snus – och för Pfizers läkemedel

helskärm

De är Folkhälsoinstitutets experter på tobak.

De propagerar mot snus och för anti-nikotinläkemedlet Champix.

Samtidigt jobbar de för Pfizer – som lobbar mot snus och tillverkar Champix.

– Det här riskerar skada myndighetens trovärdighet, säger Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt, till Aftonbladet.

Professor Hans Gilljam vid Karolinska institutet är ett av de mest förekommande namnen när det handlar om tobaksbekämpning.

Han dyker även ofta upp som förespråkare av kontroversiella läkemedlet Champix, som både i Europa och USA kopplats till självmord och hjärtinfarkter.

Gilljam företräder organisationerna Läkare mot tobak och Tankesmedjan Tobaksfakta, som får miljonanslag från Statens folkhälsoinstitut, FHI, varje år. Han förekommer i faktaskrifter om tobak på myndighetens hemsida.

Ofta förespråkar han Champix som en effektiv metod att sluta röka och snusa.

Ingenstans hos FHI står dock att Gilljam även samarbetar med Pfizer.

Förste talare

När Pfizer lanserade läkemedlet i Sverige 2006 var Gilljam förste talare på Hotel Gothia Towers i Göteborg.

I oktober 2007 lät han sig bjudas av bolaget på en veckas konferensresa till Madrid.

Hans studie som visar att Champix fungerar väl mot snusning betalades av bolaget och senast i maj i fjol står Gilljam som kontaktperson på Pfizers pressmaterial om en studie som visar att få klarar av att sluta röka utan hjälp.

Till Aftonbladet uppger Gilljam att han jobbar volontärt för Pfizer.

– Jag träffar dem och pratar med dem, men tar aldrig någon ersättning av dem.

Om det kan ses som problematiskt att han både är FHI:s och Pfizers expert, säger Gilljam:

– Det är mer problematiskt att det inte finns fler experter på läkemedel för rökavvänjning. Det är klart att frågan om trovärdigheten kan ställas. Men det ser jag som FHI:s problem.

"Jag gör inte reklam"

Gunilla Bolinder, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, även hon i styrelsen för Läkare mot tobak och en annan av FHI flitigt anlitad expert, sitter i Pfizers "Advisory board" som rådgivare.

– Jag sitter där för att säga att de inte behövs. Jag är verkligen ingen pillerförespråkare. Jag gör inte reklam för Champix, det gör jag verkligen inte, säger hon.

Men du finns med i Pfizers pressutskick där du talar väl om Champix.

– Gör jag? Det är konstigt. Det känner jag inte till. Det har de inte frågat mig om.

I ett Pfizers pressmeddelande från mars 2009 säger Bolinder: "Var femte patient var rökfri efter ett år och detta är ett mycket bra resultat." Hon står dessutom som kontaktperson för frågor.

Kopierar Pfizers EU-svar

Inför höstens beslut om nytt tobaksdirektiv inom EU har kommissionen begärt in remissvar.

Pfizer har skickat ut en svarsmall som bland annat säger "Det är av högsta prioritet att behålla försäljningsförbudet mot snus. Det finns ingen anledning att introducera ytterligare en hälsofarlig produkt".

Svar identiska med Pfizers mall har kommit in till kommissionen från flera instanser, bland annat organisationerna Läkare mot tobak och Tankesmedjan Tobaksfakta.

Förnekar anknytning

När Aftonbladet ringer upp Barbro Holm Ivarsson, ordförande FHI-stödda i Psykologer mot tobak, blir hon misstänksam när frågan om Champix dyker upp.

– Hur kommer det sig att du frågar? I vilket sammanhang då, så att säga? I vilken egenskap ringer du?

Som journalist.

– Ja, men jag har ju många olika roller också.

Jag ringer dig i egenskap av företrädare för Psykologer mot tobak.

– Okej, då förstår jag.

Är Champix något du skulle förespråka?

– Det beror ju på. Det är ju ett av läkemedlen vi rekommenderar för dem som har svårt att sluta röka och det finns även en studie (Hans Gilljams, reds anm) som visar att det kan hjälpa snusare.

Sitter du i Pfizers Advisory board?

– Nej. Jag har ingen anknytning till något läkemedelsbolag alls.

Inte alls?

– Nej.

Men till FHI är du knuten?

– Jag anlitas som konsult av FHI. De har anlitat mig som konsult i många år. De har en rad experter som de rådfrågar på olika områden.

Godkände Pfizers program

På Pfizers hemsida ligger bland annat deras internetprogram Life Rewards, för personer som vill sluta med tobak. Det rekommenderar Champix, och uppges vara godkänt av dig.

– Jag granskade det som fristående konsult 2006. Men jag har aldrig haft någon anknytning till läkemedelsbolagen.

På FHI:s hemsida ligger en skrift från dig om rökavvänjning där du uttalar dig som FHI:s expert. Samtidigt finns pressmeddelanden från Pfizer med dina rekommendationer om läkemedlet. Är det problematiskt anser du?

– Det är inget att göra åt. Sedan flera år har jag tagit ställning för att inte över huvudtaget utföra uppdrag åt dem.

Såg positivt på Champix

– Jag jobbade tidigare på FHI och slutade 2006. Då jag jobbade där hade vi väldigt positiv syn på att uttala oss positivt om när det kom något nytt läkemedel, som Champix till exempel. Det var inget konstigt alls.

– Men sedan har det blivit allt mer uppenbart att läkemedelsbolagens förstahandsintresse inte är att hålla människor friska. Deras förstahandsintresse är alltid att tjäna pengar. Då är det inte så att jag kan hjälpa och samarbeta med dem. Däremot måste jag ju rekommendera deras produkter. Det bygger på vetenskaplig evidens.

Christina Astrén Eriksson, kommunikationsdirektör, Pfizer AB, berättar att de som deltar i företagets vetenskapliga råd får betalt. Däremot får ingen betalt för att medverka i pressmaterial, uppger hon.

Så ingen ersätts för att förorda era produkter?

– Det fungerar inte så.

"Man börjar undra"

Enligt Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, är det viktigt att opinionen som en myndighet driver bygger på en vetenskapligt belagd grund.

– Det kan uppstå bekymmer om någon som är anställd eller står i beroendeförhållande till FHI har anknytningar till privat näringsliv.

– Det är särskilt besvärligt om man öppet propagerar för en produkt, som man har egna intressen av att göra. Det är ett bekymmer att man ger intryck av att företräda en myndighets uppfattning. Det är något som i längden kan skada förtroendet för myndigheten. Man börjar undra: på vilka andra områden ser det ut så här?

"Ibland görs misstag"

FHI:s chefsjurist Ingrid Millet uppger att tobak är ett av de områden där antalet experter är få.

– Det är ett dilemma vi har i ett så litet land som Sverige. I vissa områden finns ingen expert som inte har anknytning till läkemedelsbolag, säger hon och fortsätter:

– Människor ska kunna känna tillit till de bedömningar som görs av våra myndigheter och vi jobbar ständigt med den här frågan. Ibland är det klart att misstag görs. Men alla experter vi anlitar jävsdeklarerar och vi jobbar med transparens.

Läkarna om sina uppdrag

Gunilla Bolinder är över­läkare på Karolinska Universitetssjukhuset, styrelseledamot i Läkare mot tobak och anlitas ofta som ­expert av Folkhälsoinstitutet.

Hon sitter även i Pfizers ”advisory board” som råd­givare.

– Jag sitter där för att säga att de inte behövs. Jag är verkligen ingen pillerförespråkare. Jag gör inte ­reklam för Champix, det gör jag verkligen inte, säger hon.

I Pfizers pressmeddelande om Champix från mars 2009 säger hon: ”Var femte patient var rökfri efter ett år och detta är ett mycket bra resultat.”

– Gör jag? Det är konstigt. Det känner jag inte till. Det har de inte frågat mig om.

 Barbro Holm Ivarsson är ­ordförande för Psykologer mot tobak och anlitas som ­expert av FHI.

Pfizers program för tobaksavvänjning, som rekommenderar Champix, är godkänt av ­henne.

– Jag granskade det som ­fri­stående konsult 2006. Men jag har aldrig haft någon anknytning till läkemedelsbolagen, säger ­Barbro Holm Ivarsson.

Du förekommer som expert

i en FHI-skrift om rökavvänjning. Samtidigt finns dina ­rekommendationer om Champix med i Pfizers pressmeddelanden. Är det problematiskt?

– Det har blivit allt mer uppenbart att läkemedelsbolagens förstahandsintresse inte är att hålla människor friska, utan att tjäna pengar. Då kan jag inte samarbeta med dem. Däremot måste jag ju ­rekommendera deras produkter. De bygger på vetenskaplig evidens.

De har fått FHI:s bidrag

 Bidrag till organisationer från Folkhälsoinstitutet:

2006

Läkare mot tobak 650 000 kr

Psykologer mot tobak 150 000 kr

2007

Läkare mot tobak 650 000 kr

Psykologer mot tobak 150 000 kr

2008

Läkare mot tobak 760 000 kr

Psykologer mot tobak 410 000 kr

2009

Läkare mot tobak 960 000 kr

Psykologer mot tobak 420 000 kr

2010

Läkare mot tobak 960 000 kr

Psykologer mot tobak 410 000 kr

2011

Läkare mot tobak 400 000 kr

Psykologer mot tobak 400 000 kr

Tankesmedjan tobaksfakta 1,6 milj