Teliasonera utan svar om KGB-samarbete

Publicerad 2012-04-18

Regeringen kräver besked om Teliassoneras samarbete med vitryska KGB.

Finansmarknadsminister Peter Norman (M) kallade i dag till sig företagets ledning – utan att få svar.

I kväll sänds Uppdrag gransknings reportage om hur Teliasonera samarbetar med säkerhetstjänsten i bland annat Vitryssland och Azerbajdzjan.

Det finsk-svenska företaget ska bland annat ha låtit vitryska KGB använda telenätet för att avlyssna och spåra oppositionella.

Kräver svar på möte

Svenska staten är största ägare i Teliasonera. Trots att reportaget ännu inte har sänts har Peter Norman, ansvarig minister för statliga företag, redan reagerat.

Han kallade till i dag sig bolagets styrelseordförande Anders Narvinger och vd Lars Nyberg till ett möte klockan 14.

– Peter reagerade på uppgifterna att det skulle finnas ett samarbete mellan Teliasoneras dotterbolag och säkerhetstjänsten som skulle ha drabbat regimkritiker. Nu vill han ha en förklaring, sa hans pressekreterare Victoria Ericsson.

Med på mötet var även statssekreterare Erik Thedéen. Efter mötet svarade han på frågor från Aftonbladet och andra medier:

– Vi ville veta på vilket sätt Teliasonera är ett föredöme i de här länderna. Hur deras verksamhet påverkar mänskliga rättigheter. Och hur deras handlingsplan ser ut, säger Thedéen.

– Uppgifterna att säkerhetstjänsten ska ha direkt access till mobilnäten är djupt bekymrande.

Några konkreta svar kom inte under mötet.

– De var tydliga med att de gör skillnad när det gäller korruption. Men när det gäller mänskliga rättigheter hade de inga svar. De ska återkomma med det.

Väckte frågan för ett år sedan

Svenska staten har en ägarpolicy som säger att de bolag man äger ska föredömen när det gäller mänskliga rättigheter. Erik Thedéen uppger att regeringen tog upp sin oro för bolagets investeringar i Kazakstan, Azerbajdzjan och Vitryssland för ett år sedan.

Men någon uppföljning har aldrig gjorts.

Carina Lundberg Markow är chef för ansvarsfullt ägande på Folksam, som är en av Teliasoneras tio största ägare.

Har försökt ta upp problemet

Också hon tog upp problemet med mänskliga rättigheter i östländerna på bolagets årstämma i fjol.

– Det svar vi fick från vd Lars Nyberg var att Teliasonera inte hade kompetens att avgöra om lokala lagar står i konflikt med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Det tyckte vi var ett dåligt svar.

Men att problemen var så omfattande som nu kommit fram kände Lundberg Markow inte till. Hon har sedan dess försökt få bekräftat exakt hur samarbetet med säkerhetstjänsten i till exempel Vitryssland ser ut.

– Det svar vi får är att de inte kan kommentera hur säkerhetstjänsten i olika länder arbetar. Det är besvärande att de inte kan dementera det. Vi ska nu intensifiera dialogen med Teliasonera.

Vad förväntar ni er för resultat?

– Vi hoppas att de ska kunna vara mer öppna och transparenta. Till exempel tala om för kunder i de här länderna att de kan lämna ut uppgifter till säkerhetstjänsten.

Kan det bli aktuellt för Folksam att sälja aktierna i Teliasonera?

– Vi gör mer nytta att vara aktiva och försöka påverka. Men vi kräver att man är mycket öppnare.