Experten: Ännu lägre pensioner i framtiden

helskärm

De senaste åren har pensionärerna förlorat 20 000 kronor på grund av det nya pensionssystemet.

Och det kommer att bli ännu värre.

Den slutsatsen drar ekonomijournalisten Joel ­Dahlberg i sin nya bok ”Pensionsbluffen”.

helskärm

1994 beslutade riksdagen att ändra den allmänna pensionen. ­Politikerna höjde det nya systemet till skyarna och lovade till och med högre pensioner för den som arbetar länge.

Men det har blivit precis tvärtom. Efter finanskrisen 2008 saknades det pengar i systemet och det fanns inte ens tillräckligt för att betala ut de pensioner som folk ­redan hade tjänat in.

I stället sänktes pensionerna med 300 kronor i månaden för första gången i det allmänna pensionssystemet 2010.

”Det är skandal”

Året därefter sänktes de igen med ytterligare 500 kronor. När 2012 är slut betyder det att en vanlig pensionär har förlorat sammanlagt 20 000 kronor på tre år.

Två av dem är Ann-Marie Sundström, 76, och Kerstin Olausson, 75, från Södertälje.

– Det är skandal. Pensionärerna hamnar långt efter i samhället, säger Kerstin.

De har ännu inte behövt ändra sina levnadsvanor, men fortsätter pensionerna att sjunka måste de snart ­göra det.

– Jag funderar redan nu på att sälja bilen, jag har inte råd att ha den kvar, säger Ann-Marie.

Och trenden med allt lägre pensioner kommer att fortsätta. Den slutsatsen drar ekonomijournalisten Joel Dahlberg i sin nya bok ”Pensionsbluffen”.

– Ansvariga politiker ­säger att de förlorade pensionerna ska hämtas igen när det går bra i ekonomin igen. Men det har visat sig att det inte sker. Pensionerna fortsätter att ticka på neråt.

”Vill inte ta i frågan”

Eftersom det nya­ ­systemet är så sårbart måste alla förbereda sig på att jobba till långt efter 65-års­dagen, säger Joel Dahlberg.

– Eller så måste man spara stora summor privat för att vara säker på att få en rimlig pension.

För kommande generationer kan det bli ännu värre. Pensionsmyndighetens egen årsredovisning visar på stadigt sjunkande pensioner. De närmaste 40 åren sjunker pensionsnivån i förhållande till den pensionsgrundande inkomsten vid 65-årsåldern från 66 procent för de som är födda 1945 till 53 procent för årskullen 1990.

Samtidigt har värdet på pensionsrätterna – en del av det belopp du får besked om i det orangea kuvertet – minskat med cirka 40 000 kronor per sparare sedan 2009.

– Politikerna vill inte ta i frågan. Då skulle de behöva erkänna att det finns allvarliga brister i det nya pensionssystemet, och dit är det långt, säger Joel Dahlberg.

Så funkar allmänna pensions-systemet

Varje år avsätts 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar till den allmänna pensionen. 16 procent, går till inkomstpensionen. 2,5 procent går till premie­pensionen som du själv kan placera i fonder.

Pengarna som förs över till inkomstpensionen förvandlas till pensionsrätter. Hur stor pension du får beror på hur många pensionsrätter du sparat ihop och hur mycket de är värda när du tar ut dem.

Värdet på pensionsrätterna avgörs av hur mycket pengar de som arbetar betalar in i systemet. Med andra ord, om fler är arbetslösa och den svenska ekonomin går dåligt sjunker värdet för pensionsrätterna och du kan få mindre pengar i pension än vad du betalat in.

Det tidigare systemet, ATP, var en förutbestämd pensionsnivå. Systemet bestod av en grundpension, folkpensionen som var lika för alla, och en ­inkomstgrundad tilläggspension ATP, som i princip var en uppskjuten lön.