Håll ut – nu blir det ljusare igen
Publicerad 2011-12-21
Även andra ljusglimtar
finns, enligt forskarna.
Från natten mot torsdag blir dagarna ljusare.
Och i allt mörker finns även andra ljusglimtar: färre mord och bilstölder, öppnare demokratiska processer, mer jämställdhet och större intresse för hållbarhet.
– Det är lätt att fokusera på det negativa. Men mycket blir faktiskt bättre, säger genusprofessorn Hillevi Ganetz.
Solen står i dag som lägst på himlen och dygnet är som kortast. Krascher på börsen, ränta på ränta, svångrem och ultravioletta strålar. Svenne Rubins klassiker känns kanske mer aktuell än någonsin.
Men i morgon klockan 06.30 infaller vintersolståndet. Sedan blir det ljusare.
Aftonbladet försöker hitta ljusglimtar även utanför årstidsutvecklingen – och hittar tröst i mörkret i allt från kriminalitet till miljö- och genusfrågor.
Svenskarna tryggare
Den senaste Nationella trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, visar att svenskarnas erfarenheter av brott minskar.
– Allt färre anger att de har utsatts för brott under de senaste året, och allt färre upplever sig otrygga. Det följer ett mönster som vi forskare har påpekat länge men som inte alltid får så stor medial uppmärksamhet, säger Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
I media uppmärksammas oftast bara enskilda händelser, vilket gör att samma människor som uppger att de själva känner sig trygga – tror att kriminaliteten ökar.
– Glappet mellan uppfattningen om verkligheten och hur verkligheten faktiskt ser ut är inte unikt för Sverige, det ser man i de flesta andra västländer.
Minskande brottslighet är en trend sedan 1990-talet. En stor del handlar om att vi är mindre utsatta för stölder – så kallade mängdbrott.
Färre mord
– Det har minskat påtagligt. Förklaringen som forskningen pekar på handlar om att förebyggande insatser har haft effekt. Fordonsbrotten har exempelvis minskat, eftersom de nya bilarna är i princip stöldsäkra, säger Felipe Estrada.
Även när det gäller de allra grövsta våldsbrotten, mord och dödligt våld, ses en tydlig minskning.
– Allt färre i Sverige mördas. Under de senaste tjugo åren har det skett liten, men ändå tydlig, minskning. En kategori som minskat påtagligt är mord mot barn.
Brott kommer att fortsätta minska i framtiden, tror Felipe Estrada – åtminstone stöldbrott.
– När det gäller våld är det svårare att sia om framtiden. Våld är en brottstyp som har att göra med förhållanden som sociala spänningar, ojämlikhet och alkohol. Den period vi har framöver är osäker på det sociala och ekonomiska planet. Det kan tala för att människor har mindre medel att roa sig med i det offentliga rummet och därmed att våldet minskar, men å andra sidan ökar den sociala ojämlikheten vilket kan leda till fler konflikter. Man kan se det på olika sätt.
Mer jämställdhet
Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet tar upp att det ofta känns paradoxalt att jobba med genusfrågor.
– Genusperspektiv ifrågasätts väldigt starkt från vissa mindre men röststarka grupper. Samtidigt har det väldigt brett stöd, både politiskt och i övriga samhället. Det har både motstånd och stöd.
Det mest positiva anser hon vara att svenskarna blir allt mer medvetna.
– Det pratas mer om genusfrågor nu än det gjorde för bara ett par decennier sedan.
Dessutom går lagstiftningen långsamt framåt, påpekar hon.
Enligt Statistiska centralbyrån lade kvinnor i snitt 14 minuter mindre på obetalt hemarbete per dag 2010 jämfört med år 2000. Män lade mer tid på obetalt arbete jämfört med år 2000, sammanlagt arbetade de i genomsnitt 11 minuter mer.
– Det är små steg i rätt riktning.
Män tar ut allt fler pappadagar. Och acceptansen för homo-, bi- och transexuella ökar. Lika lite som tv-serien Benny Hill från 1980-talet skulle kunna förekomma i dag, lika lite skulle HBT-vänliga Fab 5 kunnat sändas för 20 år sedan, påpekar Hillevi Ganetz.
– Jag är optimist. Vi kommer att bli mer jämställda och accepterande. Det är en långsam process, men det går sakta framåt, säger hon.
Demokratiska processer öppnare
Pi Puranen, docent i ekonomisk historia, är generalsekreterare för World values survey, en global organisation i samarbete med FN:s utvecklingsorgan UNDP. Organisationen genomför värderingsstudier bland befolkningar i 90 länder. Mellan 1 500 och 2 000 personer i ett representativt urval från varje land intervjuas i 1,5 timme.
– Det som är oerhört glädjande är att vi har ett frågeområde, batteri, som handlar om väljarintegritet. Frågan är om människor vågar och kan rösta som de vill. Och allt fler länder godkänner att vår undersökning genomförs, säger Pi Puranen.
Just nu genomförs studien i Zimbabwe, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan – och snart i Egypten, Tunisien och Algeriet, där tillstånd gavs i veckan.
– Vi kommer att få data över hur medborgarna ser på sin möjlighet till demokrati. Det är en ljusglimt att gå från orolig, att tro, tycka och spekulera till att svart på vitt veta.
– Även om resultaten i vissa fall kan vara nedslående så kommer vi få verktyg för förändring och åtgärder. Att Sverige går i bräschen för denna kunskapsutbyggnad tycker jag är fantastiskt. Det känns väldigt positivt.
Fler vill leva hållbart
Marie Kvarnström är forskare vid Centrum för biologisk mångfald, jobbar med lokal kunskap för hållbar utveckling både på landsbygd och i storstad.
– Det jag tycker är positivt är ett starkt ökande intresse för att försöka göra allt man kan för att växla om till ett hållbart sätt att leva, både som enskilda människor, grupper och nätverk. Vi ser att det finns mycket kunskap från tiden före fossilbränsleanvändningen som man återupptäcker och för tillbaka.
Som exempel tar hon ökande intresse för gamla odlingsmetoder och sätt att ta tillvara på råvaror.
– Man bygger jordkällare, syrar maten, garvar läder, filtar ull. Att överhuvudtaget använda naturliga material utan att gå via industriella processer är allt mer intressant.
Det finns mycket man kan göra som individ, anser Marie Kvarnström.
– Intresset för hållbar utveckling ökar generellt. Jag har faktiskt hopp. Det är ett hopp som finns djupt inuti mitt hjärta. Samtidigt som jag känner och upplever en vittspridd uppgivenhet över den globala dialogen och våra politiker.
– Vi kommer uppleva svåra tider – klimatförändringarna är redan en katastrof för en stor del av jordens befolkning. Jag känner inget hopp om att vi ska kunna undvika en klimatkatastrof. Samtidigt finns hoppfulla insatser i det här mörkret. Det består i alla människor som arbetar praktiskt för ett liv som inrättar sig efter de ramar som naturen ger.