Ledsna – och förbannade

Uppdaterad 2018-02-22 | Publicerad 2011-12-14

De utvisade barnens kompisar om sina känslor

Dagen efter utvisningen rådde en dyster stämning på Minervaskolan.

Många var både ledsna och förbannade.

– Det är som ett tomrum när inte de är här, säger Dennis Olsson som gick i samma klass som David.

Skolsköterskan Carina Edin Järvinen gick tidigt på onsdagen runt tillsammans med rektor Anette Johansson och pratade med alla elever.

– Vi vill berätta vad vi vet och ge dem en chans att ställa frågor, säger Anette Johansson.

De flesta funderingarna i klassrummen handlade om hur Migrationsverket kan göra så här.

– När kommer de tillbaka? frågade en kille.

”Många tårar att torka”

Skolsköterskan har fått prata med många upprivna och ledsna barn och ungdomar det senaste dygnet.

– Det har varit många tårar att torka, säger hon.

Hon förstår att polisen följt Migrationsverkets beslut men är kritisk till politikerna som inte ingriper.

– Jag skulle vilja fråga Tobias Billström en enda fråga: Är det så här det ska vara i Sverige idag? Ett sådant Sverige vill jag inte ha, säger hon.

Redan i går samlade Haiks klasskamrater ihop pengar som de satte in på hans telefonkort. I dag tänker Davids klasskompisar göra samma sak så att de kan prata med honom och höra hur han har det.

13-årige Valeric tappade sin telefon i samband med utvisningen. Därför har hans kompisar inte hört något från honom.

– Jag saknar honom så mycket, att prata med honom. Jag tänker göra allt för att få honom tillbaka, sa hans bästa kompis Elias Pettersson.

”Måste fortsätta kämpa”

Enligt uppgifter på förmiddagen skulle familjen fortfarande vara kvar på flygplatsen.

– De uppgifter jag hört är att föräldrarna är födda på olika platser och barnen på andra så det kanske inte bli helt enkelt att komma in i Armenien. Vi hoppas på att de kanske skickas tillbaka, säger Carina Edin Järvinen.

Personal och elever från skolan ska vara med i SVT:s debatt på torsdagen. I samband med det planerar skolan eventuellt att hålla en manifestation.

– Vi måste fortsätta kämpa och se till att det blir något bra av det här, säger Carina Edin Järvinen.