”Han var mitt älsklingsbarn”
Publicerad 2011-10-18
Fyraåringens extrafarmor åkte ifrån familjen i fredags: Jag ville ta med mig honom
BOHUSLÄN/LJUNGBY. Hon är mångårig vän till familjen. Barnen kallar henne farmor.
I fredags lämnade kvinnan Ljungby efter ett två veckor långt besök hos fyraåringen och hans syskon.
– Han var mitt älsklingsbarn. Jag ville ta med honom och hans lillebror några veckor. Men jag fick inte, säger hon.
I garaget står fyraåringens lilla tvåhjuling med stödhjul. Det har gått några timmar sedan det förfärliga telefonsamtalet med beskedet att han hittats död.
– Jag kände att jag höll på att kvävas när jag fick veta. Jag tänkte: Det kan inte vara sant, säger kvinnan.
Hon bor med sin man på en liten ort i Bohuslän. Båda är pensionärer. De lärde känna barnfamiljen för snart tio år sedan, i ett samhälle en bit upp i Dalsland. Det unga paret hade fått sitt första barn och väntade snart sitt andra.
Höll kontakten
Kvinnan och hennes make ”adopterades” som farmor och farfar. Barnfamiljen växte och flyttade - ofta. Men ”farmor och farfar” lyckades trots det hålla kontakt genom åren.
– Om det inte hade varit för barnens skull så hade vi aldrig umgåtts. Vi har lagt ner så mycket kärlek, vänskap och pengar under de här åren. Det är klart att jag hela tiden har tänkt på hur det ska gå för dem.
Ville ta med pojkarna
För två veckor sedan åkte hon ner till Ljungby för att hälsa på i barnfamiljens nya bostad.
– Jag ville ta med fyraåringen och hans lillebror hit till Bohuslän några veckor. För att avlasta hans mamma och för att de skulle få vara ute och leka. Men jag fick inte, säger ”farmor”.
”Hon är livrädd”
Hon var också med på möten med socialen och försökte skapa ordning och reda i kaoset.
– Man kan inte bo med sju barn i en trea. De har inte ens egna sängar. Mamman gör så gott hon kan och hon älskar sina barn över allt annat. Men hon är livrädd för socialen, för att barnen ska placeras i fosterhem, och har inte vågat be om hjälp.
Barnens pappa släpps inom kort efter att ha avtjänat ett fängelsestraff för grov kvinnofridskränkning. Därför, fick kvinnan veta, var det inte lämpligt att fyraåringen och hans lillebror följde med henne hem till Bohuslän.
– Jag kramade om honom och talade om för honom att jag älskade honom. Jag sa adjö till allihop.
”Kände sig utstötta”
En annan bekant beskriver hur familjen ofta känt sig utanför.
– Anledningen till att de flyttade till Ljungby var att de kände sig utstötta.
Grannarna tyckte att de var speciella. Men de tyckte att det var så skönt här – att barnen hade fått vänner direkt.
I samband med en personutredning av pappan i februari 2010 konstaterar Frivården att han har en långvarig aggressionsproblematik och att misshandeln av hans fru, barnens mamma, sträcker sig över tio år.
Vädjade om hjälp
Samtidigt skickade mamman ett brev till socialtjänsten i den kommun i Bohuslän där de då bodde. Hon vädjade om hjälp med att ta barnen till dagis. Själv hade hon inte möjlighet att lämna hemmet och hon oroade sig för att de skulle bli understimulerade. Både socialtjänsten och Förvaltningsrätten nekade henne.
I går bekräftade socialchef Ing-Marie Byström att fyraåringen inte deltagit i någon dagisverksamhet i Ljungby heller.
Kerstin Danielsson