Juholt har tappat greppet – efter bara sju månader

Lena Mellin

Håkan Juholt är illa ute.

Hela hans strategi håller på att haverera.

Socialdemokraterna ser att gå ut från en storkris till en annan. När Mona Sahlin i november meddelade att hon tänkte lämna partiledarposten ledde det till att partiet i stort sett imploderade.

Men efter en långvarig och offentlig falangstrid, vars sår ännu inte är läkta, valdes Håkan Juholt till ny ordförande.

Hans strategi var enkel. Först skulle han radera bort den gamla ledningen och bygga sitt eget lag med oförbrukade ansikten.

Sedan skulle den nya politiken presenteras. Fundamentet skulle läggas i Socialdemokraternas alternativ till regeringens förslag till höstbudget. Den presenteras på tisdag.

Men nu håller strategin på att haverera.

Juholt och hans parhäst, den ekonomiske talesmannen Tommy Waidelich, har retat upp partiets riksdagsledamöter till raseriets rand genom att exempelvis inte föreslå några höjningar av a-kassan.

Det var ett vallöfte från de rödgröna som redan i år ville satsa 3,2 miljarder kronor på att reparera a-kassan. Det framstod också som ett löfte i Håkan

Juholts installationstal efter partiledarvalet i mars. Då sade han:

– Det är inte bara i a-kassan som taket ska vara högt – utan även i vårt eget parti.

Samma sak gäller pensionärerna. Enligt det ännu inte färdiga budgetalternativet vill Socialdemokraterna bara sänka skatten för dem med 50 kronor i månaden. I valmanifestet utlovades att skillnaderna mellan löntagare och pensionärer på sikt skulle utplånas. Juholt har lovat att det första steget ska tas nästa år. En femtiolapp är för lite, menar hans kritiker.

Städavdraget, rut, är ett tredje exempel. Det ogillades starkt av Socialdemokraterna för ett år sedan. Nu vill firma Juholt & Waidelich bara göra smärre förändringar.

Den som röstade på Socialdemokraterna i valet förra året får mindre än tretton månader senare en helt annan politik för sin röst än de hade förväntat sig. Än stör det inte väljarna i någon högre grad. Men det stör alltså riksdagsledamöterna.

Som vanligt är det vänsterfalangen, den som hjälpte Juholt att bli partiledare, som leder protesterna.

– Vi har en budgetmotion som inte håller måttet, vare sig till form eller innehåll. Den måste helt enkelt skrivas om, meddelade Carina Moberg, s-gruppledare i riks­dagen, för ett par dagar sedan sina riksdagsledamöter.

Tydligare än så kan Juholts kris inte beskrivas, Socialdemokraterna är inne i sin andra djupa kris under det här kalenderåret.

Bara sju månader efter att han valdes till Socialdemokraternas nionde partiledare har Håkan Juholt tappat greppet. Det är tyvärr inte bara myteriet bland riksdagsledamöterna som tyder på det.

Efter sommaren har det varit märkvärdigt tyst från Juholt. Men för en knapp vecka sedan flöt han upp till ytan igen. Då som recensent av musikalen Les Misérables, som spelas på Malmöoperan, på Sydsvenska dagbladets kultursidor.

Det är givetvis inget fel att Juholt har

hobbies. Men hans behov är inte att synas i operasammanhang. Hans behov är att

göra det som han nu tycks ha svårt med, att presentera ett trovärdigt alternativ till regeringens ekonomiska politik som också gillas av hans partikamrater.

När Håkan Juholt valdes till partiledare gjorde jag analysen att det kunde sluta på två sätt, succé eller fiasko. Ett ljummet mellanläge var inte aktuella. Just nu ligger det senare alternativet ligga närmast till hands.

Hur mycket tål ett parti egentligen?