Pensionär – men inte helt frivilligt
Uppdaterad 2011-09-27 | Publicerad 2011-09-26
Leif GW Persson om smärtorna – och nya livet som pensionär
Höften krånglar, men viljan finns kvar.
Om fem månader byter Leif GW Persson mordutredningar mot potatisland.
– Men jag tänker inte bli någon bitter pensionär. Inte än.
I mars fyller Sveriges kanske mest kända brottsforskare och kriminolog 67 år – och går i pension från jobbet som förvaltningsansvarig för 500 ouppklarade mord – så kallade cold cases.
Det är inte helt frivilligt.
– Nej jag vill gärna jobba, men det går inte. Man kan inte ha en massa pensionärer som sitter och bläddrar i polisens register, säger Leif GW Persson.
Men sådana är reglerna.
– Jag har ändå varit kvar två år längre än vad jag ska.
Har slitit ut höften
GW börjar ändå känna av åldern. Under bokmässan i Göteborg i helgen signerade han 2 000 ex av nya självbiografin ”Gustavs grabb”.
Till slut blev han tveksam på hur han stavade sitt eget namn. Handen och huvudet värkte, säger han.
Och för ett år sedan började höften krångla.
– Jag går lite illa, jag har slitit ut höftleden på höger sida. Det är sådant man får när man blir gammal.
Har du någon operation inbokad?
– Nej för fan, det hinner jag inte nu. Jag får ta det sen, när jag har mer tid.
Det är mycket som ska bli klart innan GW lämnar cold case-styrkan, som inleddes i början av sommaren.
En första sortering är gjord av de 500 ouppklarade morden. Gruppen har kommit fram till 125 ärenden som kan vara möjliga att lösa. Och nu ska utredas.
”Några blir väl glada”
Känns det inte konstigt att behöva lämna styrkan du började leda så nyligen?
– Jo. Men jag är tre gånger så gammal som genomsnittet av de fall jag håller på med. Det kanske finns en poäng i att låta en yngre förmåga titta på dem.
Tror du gruppen tar in dina kunskaper på något sätt, eller lämnar du myndigheten helt?
– Jag är övertygad om att de tar till sig det jag säger. Sedan ska jag sitta på läktaren och se hur det går.
Du har alltid varit en nagel i ögat på polisväsendet, blir folk glada att du lämnar?
– Det är nog delade känslor. Några blir väl glada, några sörjer.
Vad ska du göra som pensionär?
– Skriva böcker, fortsätta med tv-program, anlägga ett potatisland. Något hittar jag alltid på.