Frågan är om det bli ett enda nytt jobb

Lena Mellin

GUSTAVSBERG.

Det är höljt i dunkel hur många jobb sänkt moms på restaurangmat ger.

I sämsta fall blir det inga nya jobb alls.

I bästa fall kan det bli 10 000.

Statsminister Fredrik Reinfeldt levererade redan i tisdags veckans politiska bomb. Den planerade sänkningen av inkomstskatten för löntagare och pensionärer läggs på is och genomförs eventuellt först om tre år.
Men i sitt sommartal i Gustavsberg på Värmdö i går utlovade han i alla fall en skattesänkning nästa år. Momsen på mat som äts på restaurang sänks från 25 till 12 procent, samma procentsats som gäller för hämtmat.

Att välja sänkt skatt på krogkäk före sänkt inkomstskatt, med valfritt användningsområde, kan förefalla vara ett märkligt val. Hotell- och restaurangbranschen växer redan så det knakar och verkar klara sig utan skattestimulanser. Däremot är det många som har svårt att få utgifter och inkomster att gå ihop.

Men Fredrik Reinfeldt har två skäl till att välja det märkligare av de två alternativen. För det första är det mycket dyrare att sänka inkomstskatterna än krog­momsen, 17,3 jämfört med 5,4 miljarder.

För det andra tror Reinfeldt att sänkt krogmoms kan ge jobb åt ungdomar. Arbetslösheten i åldrarna mellan 15 och 24 är redan skyhög. I juni gick 238 000 personer av dem utan jobb, mer än två årskullar.

Men risken är överhängande att siffran snart är ännu högre. När konjunkturen viker är det ungdomarna, de som har det sämsta cv:t, som drabbas hårdast.

Men hur många jobb ger egentligen sänkt moms på krogmat?

Frågan är genomutredd. Men tyvärr utan en­tydiga svar.

Hotell- och restaurangfacket tror att sysselsättningsökningen blir mycket marginell och då främst bland mindre arbet­s­givare som själva trappar ner och i stället tar in en anställd.

Riksdagens utredningstjänst har kommit fram till att det rör sig om cirka 3 000 nya jobb.

En statlig utredning som undersökt frågan kom i våras fram till att det handlar om 6 000 nya jobb.

Medan branschorganisationen Sveriges hotell- och restaurangföretagare är övertygad om att det blir 10 000 nya jobb.

5,4 satsade skatte­miljarder behöver alltså inte ge ett enda nytt jobb, om restaurangfacket har rätt.

Eller till 10 000 nya jobb, om arbetsgivarna har rätt. I så fall har varje nytt sysselsättningstillfälle kostat 540 000 kronor.

Är det värt pengarna? Tyvärr kommer man inte veta det förrän om flera år.

Alternativkostnaden är inte heller särskilt lätt att räkna ut. Den kan bli hög om ungdomar i stället hamnar i ett livslångt utanförskap. Den kan också vara noll om skattesänkningen inte ger någon effekt alls.

Går de eventuella nya restaurangjobben till ungdomar? Den frågan är däremot lite enklare att svara på.

Av de drygt 100 000 som jobbar i hotell- och restaurangbranschen är 35 procent under 24 år. På hela arbetsmarknaden är siffran tio procent.

Chansen att de eventuellt nya jobben går till ungdomar är alltså högre i den här branschen än i andra.

Regeringen gick ut starkt och lovade sänkt inkomstskatt till nästan alla. I stället blev det kanske sänkt pris på bricklunchen och jordnötterna till ölen. Och kanske några nya jobb.