Därför firar vi midsommar

Plocka sju sorters blommor och dröm om din tillkommande – eller samla dagg som befriar dig från sjukdomar.

Så länge man kan minnas har det vilat ett magiskt skimmer över midsommarafton.

– Det uppfattas som en förtrollad natt eftersom den är lång, ljus, lockande och trolsk, säger etnologen Agneta Lilja.

helskärm

Midsommarafton pekas ofta ut som det svenskaste vi har.

– Människan har alltid firat olika övergångar och midsommarafton är vår ljusaste och växtrikaste period, säger etnologen Agneta Lilja vid Södertörns högskola.

Anpassning

Det är svårt att säga hur länge vi har firat denna högtid. Äldsta fenomenet av det firande vi har i dag är stången.

– Redan på 500-talet efter kristus dansade man runt majstången. Det var något att fixera dansen kring.

Först 1953 ändrade vi svenskar midsommarfirandet till en rörlig helg på ett veckoslut. Tidigare firade vi, precis som våra grannländer gör än i dag, Johannes döpares dag den 24 juni.

– Det var en anpassning till arbetslivet som alla tjänade på. Arbetsgivaren behövde inte ge de anställda ledigt mitt i veckan, och arbetstagarna fick en längre sammanhållande ledighet, säger Agneta Lilja.

Lekarna gör sitt intåg

Ungefär samtidigt som firandet centrerades till en helg slutade sill och färskpotatis att vara vardagsmat. Andra världskriget var över sedan flera år tillbaka och plötsligt hade svenskarna råd att äta annat på vardagarna. Sill och potatis blev i stället något unikt som man kopplade till sommarfirande.

Det var också efter andra världskriget som mer och mer fokus lades på barnen.

– Man hade råd och mer tid över till firandet, och då blev lekarna ett viktigare inslag, säger Agneta Lilja.

Fixerade vid fint väder

Väderfixeringen är dock något nytt.

– I det äldre samhället tog man inte notis om vädret. Förr i tiden var man bara ute om det var nödvändigt, numera handlar vår fixering om att det måste vara fint väder så att vi kan sitta ute.

Under 1900-talet har midsommarfirandet varit ett ungdomsfirande enligt Agneta Lilja. Den långa och ljusa natten förknippades med magi och förtrollning.

– Det har påståtts att man kan hitta skatter, att spådomar ska slå in och att man ska få reda på sin tillkommande.

Kommersiell

Precis som med jul och påsk finns det en kommersiell sida av firandet. Fast i stället för påskägg och julklappar är det mat och dryck som är i fokus.

– Maten är en väldigt viktig del av firandet idag, dessutom räknas midsommarafton som den riktigt stora sprithelgen, säger Agneta Lilja.