Studie: Fiskar känner lidande

Lisa Röstlund

Kroken genom munnen gör ont.

Nu är det fastställt att fiskar kan känna smärta och lidande.

– Det är helt klart att fiskar är kännande varelser, säger Mats Sjöquist, föreståndare för Nationellt centrum för djurvälfärd i Uppsala.

Jordbruksverket gav i fjol Nationellt centrum för djurvälfärd i uppdrag att utreda om fiskar kan känna lidande och smärta.

Olagligt att agna med fisk

En expertgrupp som gått igenom litteraturen på området har nu kommit fram till ett entydigt svar:

– Det är helt klart att fiskar är kännande varelser, att de kan känna smärta och att de kan lida, säger Mats Sjöquist.

Frågan har aktualiserats, eftersom vissa fiskare vill använda levande fiskar som agn.

– Om det är så att fiskar kan känna smärta och lida är det ett brott mot vår djurskyddslag.

Fiskar har alla receptorer som behövs för att känna smärta.

– Om vi orsakar dem smärta ändrar de sitt beteende och får skyddsbeteende, säger Mars Sjöquist.

"Fiskar är som vi"

Fiskarna kan även minnas smärtsamma trauman.

– Om de upplevt smärta i ett visst sammanhang kommer de undvika det sammanhanget i största möjliga mån.

En vanlig invändning mot detta faktum är att man kan fånga samma fisk två gånger.

– Men fiskar är som vi. De styrs till del av reflexer. Om reflexerna är snabbare än de medvetna funktionerna så tar de över. Det som ska processas uppe i hjärnan tar ju längre tid än ryggradsreflexer.

– Smärta orsakas av samma anledningar som för oss. Vävnadsskador, som kommer av olika orsaker, känns av av särskilda nerver. Det är en förutsättning för att vi ska lära oss saker.

Okänt vilka som lider mest

Vilka arter som lider mest vet man inte.

– Fiskfamiljen är  stor och därför finns alla anledning att anta att det finns stora skillnader mellan arterna som är anpassade till olika miljöer. Så detaljerade är inte våra kunskaper. Men vår djurskyddslagstiftning är till för att skydda djuren. Finns anledning att misstänka att ett djur kan lida, ska man undvika att utföra sådant som kan orsaka lidande.

Bör man ändra lagen mot fiske?

– Den här frågan är lite speciell. Djurskyddslagen omfattar de djur som vi har i vår vård, inte vilda djur. Det gör att om jag är ute och fiskar i havet eller en bäck - då är det jaktlagstiftning och annat som ska gälla.

– Om man däremot fångar en fisk och lägger den i en hink har man tagit hand om fisken och då har man ansvar för att den har det bra.

Inga juridiska ändringar

Jordbruksverket är myndigheten som nu ska se över rapporten och tolka reglerna. Björn Dahlén är djurskyddschef på Jordbruksverket.

– Jag vill gärna se rapporten innan jag kommenterar detta allt för djupt. Det är egentligen ingen nyhet. Vi ställde en fråga för att få det bekräftat. Den stora nyheten hade varit om det var tvärtom, säger han.

Enligt Björn Dahlén får inte rapporten några praktiska eller juridiska konsekvenser.

– Som jag ser nu är det så.

Finns anledning att se över regler när det gäller sportfiske?

– Det har jag svårt att se. Vilda fiskar omfattas inte av djurskyddslagen. Men man ska behandla djur på ett hänsynsfullt sätt oavsett om det är vilda eller tama djur, säger Björn Dahlén.

"Forskningen oseriös"

Stefan Nyström, generalsekreterare på Svenska sportfiskarförbundet, har inte sett rapporten.

– Det här är en diskussion som förekommit under lång tid. Jag vet att väldigt många forskare som anser att forskningen som jag antar rapporten bygger på är oseriös. Oavsett om det nu är så att fiskar kan känna smärta har vi som är organiserade fiskare anledning att fundera över hur vi behandlar fiskarna.

Så här gör man då, enligt Stefan Nyström:

– Man släpper tillbaka fisk som är för liten eller för stor och tar bara med sig dem man vill äta. Dem man släpper, krokar man av snabbt under vattnet. När man gör det överlever nästan alla.

"Sportfiske minst skadligt"

De fisk man köper i affären har legat i trål eller nät och dött en massdöd där de krossats mot varandra och kippat efter andan, påpekar Stefan Nyström. Sportfiske är därför det bästa sättet att skörda fisk för mat, anser han.

– Man tar fiskarna en och en, inte många i taget. Man kan välja vilka arter man är ute efter. Man kan sätta tillbaka en braxen som kan fortsätta leva, om man är ute efter aborre. Och man kan sätta tillbaka de stora fiskarna som smakar stubbe.

Men kommer du tänka på smärtan nästa gång du tar ur kroken ur en fiskmun?

– Jag tycker alltid man ska behandla den som det levande väsen den är och ta hänsyn. Rapporten spelar ingen roll - det här har vi jobbat med länge.