Nyheter

Kan inte granskas

Pär Karlsson

Erik Nises

Publicerad 2011-05-26

Svensk lag: Kungen får göra vad han vill

IMMUN Kungen kan inte granskas eller åtalas för något – förutom folkmord. Det enda krav han har för att få apanaget är att vara ordförande i utrikesnämnden, delta i konseljen när en ny regering tillträder samt närvara vid riksdagens öppnande. — Foto: Lina Boström Einarsson

Vår kung har tre uppgifter.

I övrigt gör han som han vill.

Varken riksdagen eller polisen har något att säga till om.

– Vår statschef granskas egentligen inte av någon, säger professor Olof Ruin.

Regeringsmakten står under ständig granskning från folkrepresentationen – vår riksdag. Under den finns organ som konstitutionsutskottet och Riksrevisionen. Om riksdagen inte sköter sig kan folket ge dem sparken.

Kan inte åtalas

Men vår statschef som sitter på livstid eller tills han tröttnar, har inga granskande ögon på sig.

– Vår statschef granskas egentligen inte och kan inte heller åtalas, säger Olof Ruin, professor i statsvetenskap och konstitutionsexpert.

Däremot finns det regler för vad kungen får och inte får göra. Även om de är långt ifrån solklara.

– Torekovskompromissen innebär i princip att han bara har representativa uppgifter. Han får inte uttala sig politiskt eller på ett sätt som strider mot någon allmänt accepterad syn, men det är inte alls reglerat, säger Olof Ruin.

Ingenting händer

Och om han bryter mot överenskommelsen så händer förmodligen ingenting.

– Det finns inga formella sanktioner. Det som händer, men det är en spekulation från min sida, är att statsministern säger: ”Ers majestät, det där var inte så klokt gjort.” Sedan kan det naturligtvis bli opinionsstorm, men det ligger utanför grundlagen.

Folkmord – straffbart

Kungen kan dessutom bryta mot lagen, till och med i sällskap av Säpo-poliser. Till exempel köra för fort eller, om det är sant som påstås, gå på svartklubb med strippor.

– Jag tror inte ens att han kan bli dömd för fortkörning som en konsekvens av åtalsimmuniteten. Det är dock möjligt att åtala honom för folkmord, men det är mer en lustighet i grundlagen, säger Olof Ruin.

Att immuniteten skulle ryka om kungen började tänja på gränserna, tror han inte.

– Det är ytterst osannolikt. Om man börjar röra i det här så skulle man behöva initiera en diskussion om hela statsskicket och det är en komplicerad process.

Kan lata sig

Motprestationen för apanaget och den unika ställningen är tre tydliga uppgifter:

– Det står i grundlagen att kungen ska vara ordförande i utrikesnämnden, delta i konselj när en ny regering tillträder och närvara vid riksdagens högtidliga öppnande.

Och om han väljer att ligga på sofflocket resten av tiden?

– Det kan man inte göra någonting åt. Men ingen kan hindra honom från att avgå, säger Olof Ruin.

FAKTA

DETTA GÄLLER

Ekonomin

Det är riksdagen som beslutar hur stort hovets apanage ska vara. I år är det totalt 122,1 miljoner. Summan delas mellan slottstaten (som bland annat tar hand om alla slott och föremål) och hovstaten (kungens och kungafamiljens verksamheter och privata ekonomi). Slottstatens ekonomi granskas av Riksrevisionen men i hovstaten finns ingen insyn. I mitten av 1990-talet kom hovet och regeringen överens om att apanaget ska fördelas så att 51 procent går till hovstaten och 49 procent till slottsstaten. Ungefär tio år senare kom man överens om att hovet ska redovisa hur pengarna till hovstaten fördelas mellan de olika verksamhetsdelarna.

Torekovskompromissen

1971 slöts en kompromiss i skånska Torekov mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna, inför utarbetandet av 1974 års regeringsform. Man beslöt att monarkin skulle leva vidare, men kungen fråntogs allt politiskt inflytande, till exempel vid regeringsbildningen. Han skulle nu ha enbart ceremoniella uppgifter som rikets främsta företrädare. Vid flera tillfällen har det diskuterats om Carl XVI Gustaf har överträtt sina grundlagsstadgade befogenheter, bland annat 1989 då han kritiserade Norge för brutal säljakt. Detsamma gällde hans uttalande efter tsunamin 2004 med kritik mot att regeringen inte gjort tillräckligt för att få hem svenskarna.

1. Bör kungen granskas hårdare? 2. Varför? Varför inte?
Anki Ahlsten, partisekreterare

1. Ja, det tycker vi, men vi har ingen speciell motion om det.

2. Vi vill ha rätt att se hur skattebetalarnas pengar används med samma insyn som man har i andra myndigheter, men exakt hur det skulle gå till är svårt att säga.

Carina Morberg, gruppledare i riksdagen

1. Vi välkomnar allt som har med ökad insyn i kungahuset och kungens roll som statschef att göra. Vi välkomnar också förslag för att normalisera hans rättsliga status.

2. Vi har kongressbeslut på att vi står bakom Torekovsöverenskommelsen, vi vill inte backa bandet.

Anders Wallner, partisekreterare

1. Det enda vi har pratat om är att ha en mer öppen redovisning om apanaget.

2. Det finns en gammal överenskommelse från 2004 mellan oss, S och FP, som vi skulle kunna tänka oss att gå fram med.

Mikael Arthursson, partisekreterare

1. Nej.

2. Kungen har en särställning i lagstiftningen och det är rimligt. Apanaget prövas i regering och riksdag, även om det inte sker någon granskning. Det görs även bedömningar av hur resor och arbete fungerar.

Acko Ankarberg Johansson, partisekreterare

1. Nej.

2. Vi ser inga skäl till det. Jag tror kungahuset är medvetet om vikten av att ha en förtroendefull relation med folket. Det är viktigt att de följer vad folk tycker, och de tror jag att de gör.

Per Bill, biträdande ordförande i kU

1. Nej.

2. Regeringsformen reglerar statschefens roll. Jag ser inte att en grundlagsändring finns på den politiska dagordningen för Moderaterna.

Margareta Bosved, partisekreterare

1. Nej.

2. Den del av hovets ekonomi som finansieras via budgetanslag lämnas för redovisning till regeringen. De bestämmelserna skärptes 2005. Vi ser inga skäl att ytterligare förändra reglerna.