Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Här får alla toppbetyg

Publicerad 2011-05-19

Kommunala Nossebro skola: Alla hjälper varandra

SER TILL BEHOVEN Emma, 15, går nu på en av Sveriges bästa skolor. Men för bara tre år sedan låg Nossebro skola i botten. ”Nu har jag inte ont i magen längre”, säger hon.

NOSSEBRO. Här är den kommunala skolan som gick från botten till toppen.

På tre år.

– Nu har jag inte ont i magen före utvecklingssamtalen längre, säger eleven Emma, 15.

Klockan är strax efter nio på morgonen på Nossebro skola. I slöjdsalen svär Emma tyst och sätter in mp3-hörlurarna i öronen.

Det är hennes sätt att koncentrera sig bättre.

Tillgodoser behov

– Förut hade lärarna en lösning för alla. Nu tittar de mer på vad jag behöver. Jag får till exempel använda musik så att jag inte ska prata med andra.

Till våren går Emma ut nian och hon berättar att skolan har förändrats rejält de senaste åren.

Vändpunkten kom 2007.

Då redovisades niornas resultat för hela landet för första gången. Och personalen på Nossebro skola insåg att de i princip var sämst.

På allt.

Skolan i Essunga kommun i Västergötland placerade sig i botten bland Sveriges kommuner på flera områden.

– Alltså fy. Jag var oerhört ny här då och jag kan erkänna att jag funderade på om jag skulle jobba kvar, säger rektor Tina Hededal Ljungsberg.

Olika diagnoser

Samtidigt fanns det flera saker som kunde förklara resultaten.

Nossebro skola har inte ultimata förutsättningar. Många elever har olika diagnoser och utbildningsnivån i kommunen är låg.

Men skolpersonalen vägrade att skylla på någon annan än sig själva.

– Först kom uppgivenheten, sen kom förnekelsen, och sen kom ”nä, nu tar vi tag i det här, säger Tina Hededal Ljungsberg.

Så skolledningen bestämde sig för att alla elever ska få gå i en vanlig klass.

Om en elev behöver stöd ska det ges i klassrummet.

– Det finns tre olika anledningar till att det har gått så bra. All personal på skolan läste den senaste forskningen och sedan följde vi den. Vi inkluderade alla elever och vi skickade med resurserna in i klassrummet, säger Tina Hededal Ljungsberg.

Men trots framgångarna har förändringen inte kostat skolan några extra pengar.

Kraftig förändring

Det avgörande beslutet var att stänga alla grupper som gav stöd vid sidan om den vanliga undervisningen. Detta har inneburit att det ofta är två lärare i klassrummet.

Och förändringen är förbluffande.

2007 var bara 76 procent av eleverna behöriga till gymnasiet. Förra året var det 100 procent.

”Det känns jättebra”

För Emma har det betytt mycket.

– Innan var min förhoppning att få G i allt. Nu har jag MVG i engelska och kanske i svenska. Det känns jättebra. Förut var jag jätterädd att jag inte skulle komma in på det gymnasiet jag ville. Men nu har jag chansen.

ANNONS