Tränade 500 barn

Staffan Lindberg

Viljo Nousiainen drillade unga i 30 år Örgryte IF letar efter fler offer i klubben

Viljo Nousiainen hann träna 500 ungdomar under nästan trettio år.

Nu letar klubben efter hans offer.

– Vi har anlitat expertis så att alla drabbade ska få den hjälp de behöver, säger Örgryte IS ordförande Dan Cameras.

Under nästan trettio år var Viljo Nousiainen tränare i Örgryte IS i Göteborg. Oftast arbetade han med mellan 20 och 30 unga pojkar och flickor. Sammanlagt räknar klubben med att han tränat runt 500 ungdomar. De yngsta är i dag i 25-årsåldern – de äldsta upp emot 60.

Nu – efter uppgifterna om hans sexuella övergrepp mot bland andra Patrik Sjöberg och Yannick Tregaro – söker klubben efter fler offer. Örgrytes friidrottssektion satt i krismöte till sent i går kväll och experter som ska kunna ge hjälp till drabbade har kopplats in.

– Det är ett omfattande arbete eftersom han har tränat många ungdomar under lång tid, säger Camilla Kallin som leder arbetet för ÖIS.

Var självsäker

Viljo Nousiainen föddes 1944 i en gruvby i östra Finland. Han läste till idrottslärare och flyttade till Sverige när han var 26 år.

Vännerna från den tiden har efteråt beskrivit honom som en självsäker, nästan skrytsam, ung man. Allt han berättade om sin bakgrund handlade om idrott.

Viljo Nousiainen hävdade att han var skicklig på så skilda sporter som backhoppning, fotboll, volleyboll och skidor. Allt var inte bara tal – han hoppade till exempel 2,06 i höjd och över sju meter i längd.

Men de bästa hoppen kom när publiken hade gått hem. Viljo Nousiainens var träningarnas man, snarare än tävlingarnas.

Hittade sin talang

Friidrottsklubben Örgryte lockade honom till Göteborg. Han fick ett jobb som vaktmästare på Scandinavium, men la snart all tid på att träna klubbens ungdomar.

– Han fick väldigt bra kontakt med ungdomarna. De lyssnade på honom. Han var oorganiserad i livet, men hade en väldig koll på vad de skulle träna, sa lagkamraten Olle Johansson för några år sedan.

På 70-talet dominerade Sovjetunionen och Östeuropa friidrotten totalt. Världsrekorden slaktades och få trodde att en svensk skulle kunna slåss om medaljerna.

Viljo Nousiainen tvivlade aldrig.

I mitten av 70-talet träffade han den nioårige pojke på Slottsskogsvallen som skulle bli hans svar – Patrik Sjöberg.

Tio år senare började Sjöberg rada upp sina mästerskapsmedaljer. Viljo Nousiainen såg honom slå världen med häpnad från läktare världen över, nervöst kedjerökande.

Han kunde ha valt att bara träna sin storstjärna. Men Viljo Nousiainen ville inte släppa taget om sina pojkar och flickor. Slottsskogsvallen och Friidrottens hus fortsatte att vara hans hem och ungdomarna där hans liv.

De flesta av talangerna räckte inte hela vägen. Men flera blev stjärnor, som Christian Olsson och Stefan Holm.

Den 11 juni 1999 var Viljo Nousiainen som vanligt på plats vid Slottsskogsvallen. Han var blek i ansiktet och klagade på att han hade ont någonstans neråt midjan. Få tog honom på allvar, Viljo Nousiainen verkade alltid ha ont någonstans.

Han gick hem till lägenheten borta i Olskroken. Några timmar senare sjönk han ihop på hallgolvet med brusten kroppspulsåder.

Hyllad och älskad

Viljo Nousiainen dog ensam och fattig, 55 år gammal.

Yannick Tregaro, som tidvis bodde hemma hos Viljo Nousiainen, var sannolikt den siste som såg honom i livet. Åren efter Viljo Nousiainens död verkade hyllningarna aldrig ta slut. Han var eldsjälen som älskade sina ungdomar. Slarvern och kvinnokarlen som lät idrotten gå före allt.

Världens främste höjdhoppstränare, som fick varje pojke och flicka att känna sig som nummer ett. Så lät det då. Nu har tolv år gått och historien skrivs om.

Camilla Kallin och Örgyte IS tvingas ta hand om en betydligt mörkare sida av arvet efter Viljo Nousiainen.

– Vi är chockade. Det som har hänt är djupt tragiskt, säger hon.