”Mörkt kapitel i USA:s historia”

Guantanamofängelset har väckt många och starka känslor

Aftonbladet/Wikileaks. Ett tortyrfängelse eller ett nödvändigt redskap för att bekämpa terrorism?

Guantanamobasen har väckt starka känslor sedan de första fångarna anlände 2002.

Men trots löften från Obama att fängelset ska stängas finns det fortfarande kvar.

Efter terrorattacken mot World Trade Center den 11 september 2001 inledde USA en intensiv jakt på terrorister i Afghanistan och senare i Irak. Hundratals personer tillfångatogs och anklagades för samröre med al-Qaida.

Bushadministrationen beslutade att de misstänkta terroristerna skulle föras till den amerikanska militärbasen cirka 15 km söder om staden Guantanamo på sydöstra Kuba.

"De värsta"

Den 11 januari 2002 anlände de första 20 fångarna. Med bakbundna händer och sina huvuden täckta av huvor fördes de in i utomhusceller inredda med betonggolv.

Eftersom president George W Bush hävdade att fångarna var terrorister och inte stred för en stat diskvalificerades de från Genèvekonventionens regler om human behandling av krigsfångar.

– De här är de värsta av de värsta. De är mycket farliga. De är kapabla att döda miljoner av amerikaner, sa vicepresidenten Dick Cheney om fångarna.

I oktober 2002 läckte de första rapporterna ut om tortyr och annan inhuman behandling på fängelset. Fångarna ska bland annat ha utsatts för sexuella trakasserier, skenavrättningar och ska ha plågats med hög musik för att inte kunna sova.

Ghezali – enda svensken på basen

En av de första fångarna som kom till basen var svensken Mehdi Ghezali. Han greps i gränstrakterna mellan Afghanistan och Pakistan och satt fängslad utan rättegång i 930 dagar innan han släpptes och fördes över till Sverige.

USA har aldrig avslöjat vad Ghezali misstänktes för eller vad misstankarna grundades i. Inget åtal har heller väckts mot honom.

Flera människorättsorganisationer och EU har länge krävt att fängelset ska stängas.

I slutet av januari 2009 skrev president Barack Obama på en order om att fånglägret skulle stängas inom ett år.

– Guantanamofängelset är ett mörkt kapitel i USA:s historia, sa Obama.

Men beslutet mötte hårt motstånd från senaten, och fängelset finns fortfarande kvar.

I dag finns ingen konkret plan för hur Guantanamo ska avvecklas.

Militärrättegångar

Flera av de intagna har släppts eller fått framträda i en civil rättegång.

Den lag som Bush införde 2006 om rätten att ställa fångarna inför militärrättegångar, snarare än civila domstolar, finns dock fortfarande kvar. Lagen innebär bland annat att bevisning under toryr kan godkännas, att hemlig bevisning tillåts utan att den tilltalade kan ta del av bevisningen och att den tilltalade inte kan åberopa Genèvekonventionen i domstol.

Sammanlagt har 779 personer suttit på Guantanamofängelset. I dag finns 172 fångar kvar på basen.

Detta är Wikileaks

2006

Wikileaks grundas. Målet är att avslöja viktiga nyheter för allmänheten och offentliggöra alla dokument så att människor själva kan bilda sig en uppfattning om vad som skett.

En av initiativtagarna är Julian Assange, en australiensisk före detta datahacker. Han inspireras av det nätbaserade uppslagsverket Wikipedia.

Tanken är att källor med insyn ska lämna viktiga dokument i Wikileaks elektroniska brevlåda, som de påstår är så kraftigt krypterad att den garanterar källornas anonymitet.

Första avslöjandet var dokument som visade att den somaliske politikern Sheikh Hassan Dahir Aweys gett order om att mörda ett antal statstjänstemän. Det blev aldrig klarlagt om dokumenten var äkta.

2008

Wikileaks fick den ansedda brittiska tidskriften The Economists utmärkelse som ”Årets nya media”.

Organisationens arbete sköts av ett fåtal anställda och ett stort antal obetalda frivilliga. Fortfarande är Wikileaks så gott som okänt hos allmänheten.

2009

Wikileaks får brittiska Amnestys utmärkelse ”Årets Media” sedan man året innan avslöjat dokument som visade att polisen i Kenya ägnade sig åt mord i stor skala.

2010

Wikileaks får sitt stora internationella genombrott. I juli publicerar de en video som visar hur en amerikansk helikopterbesättning dödar en grupp civila irakier, utan att ha en aning om vilka offren är.

Under sommaren släpper Wikileaks flera hundratusen hemliga dokument från krigen i Afghanistan och Irak.

Amnesty och Reportrar utan gränser anklagar Wikileaks för att äventyra människoliv när man offentliggör namn på personer i Irak och Afghanistan som samarbetar med USA.

I december släpper Wikileaks över 250 000 hemligstämplade telegram som sänts från och mellan amerikanska ambassader världen runt.

I Sverige kan Aftonbladet som första tidning avslöja innehållet i de 800 telegram som rör Sverige. Över 250 000 läckta rapporter från hundratals amerikanska ambassader runt om i världen. Hur kunde det ske?

Wikileaks-dokumenten har hämtats från ett gigantiskt, världsomspännande parallellt internet: det amerikanska försvarsdepartementets intranät, Siprnet.

Systemet byggdes upp för att kunna dela information snabbt och konfidentiellt mellan amerikanska beskickningar, militära baser och försvars- och utrikesdepartementen, men det slog tillbaka när användarna blev för många.

Enligt vissa källor tros flera miljoner soldater, diplomater och tjänstemän ha haft tillgång till Siprnets hemliga rapporter.

2011

Rapporter om hur Bradley Manning, soldaten som misstänks ha läckt hemliga amerikanska dokument till Wikileaks, behandlas i häktet läcker ut.

Den 23-årige Manning har isolerats, tvingas sova naken och har väckts flera gånger per natt. Manning flyttas från från flottbasen Quantico i Virginia, till militärbasen Fort Leavenworth i Kansas. Han har suttit häktad sedan sommaren 2010.

Aftonbladet får som enda svensk tidning tillgång till detaljerade Wikileaks-dokument om samtliga fångar på Guantanamofängelset. Dokumenten visar bland annat att USA låtit flera oskyldiga personer sitta kvar i åratal, medan så kallade högriskfångar har släppts.