LÄRARNA I UPPROR
Publicerad 2011-04-25
Nu krossas deras löner av riksdagsmännens
Riksdagsledamöterna satte sitt arvode efter lärarnas lön.
På 60-talet.
I dag tjänar kristdemokraten Andreas Carlson mer än dubbelt så mycket som grundskoleläraren Niklas Larsson.
– Läraryrket har för låg attraktionskraft, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Varje skoldag går nästan 90 000 lärare till jobbet i den svenska grundskolan.
Men det syns inte på lönen.
Lärarna är underbetalda – så väl i ett svenskt som i ett internationellt perspektiv.
Sverige hamnar på plats 24 av 32 länder, på samma nivå som Slovenien.
– Vilka unga människor med höga betyg drömmer om ett yrke med så låga löner? Borde inte våra elever få lära av de bästa, säger Niklas Larsson, 24, grundskolelärare i Örebro.
Högre status förr
Men läraryrkets status har inte alltid varit så låg.
I slutet av 1960-talet tyckte riksdagsledamöterna att de skulle sätta sitt arvode efter adjunktens.
Det vill säga den nuvarande gymnasielärarens.
Men i dag har riksdagsmannen Andreas Carlson (KD), 24, ett grundarvode på 56 000 kronor före skatt.
Dubbelt så mycket om man jämför med merparten av lärarna som jobbar i grundskolan eller på gymnasiet.
– Det viktigaste är att fokusera på att lärarna får upp sin lön. Det är bra att ni uppmärksammar det här, säger Andreas Carlson.
Lågt intresse
Men lärare är inget drömyrke för dagens unga.
Bara tre av tio är över huvudtaget intresserade av yrket, enligt en undersökning från Lärarförbundet.
– Lönen påverkar. Det är inte det enda som avgör. Men det betyder definitivt en hel del och det är
kommunernas ansvar nu, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).
Lönen ett problem
Enligt honom måste det till en ändring.
– Det är klart att alla yrkesgrupper vill ha högre lön. Men det som skiljer är ju nu att det är så uppenbart att läraryrket har för låg attraktionskraft och de låga lönerna är en del av problemet.
Succé för läraruppropet |