Fynda på nätet – du kan åka dit för häleri

Se upp när du köper prylar av privatpersoner på nätet.

Numera går det inte att hävda ”god tro” – du kan åtalas för häleri även om priset är rimligt.

Om 10 dagar kan fyra kvinnor dömas enligt den nya lagen.

Nu kommer våren – tiden på året då vi köper och säljer på nätet som allra mest. Många städar ur sina förråd och säljer iväg sina prylar på sajter som Blocket och Tradera.

Men det gäller att se upp.

”God tro” finns inte

Sedan 2003 finns det nämligen inget i lagen som heter ”god tro”. Det betyder att du som köpare är skyldig att ta reda på om varan är stulen eller inte. Annars kan du tvingas lämna tillbaka varan – eller åtalas för häleri. Enligt en undersökning som Stöldskyddsföreningen gjorde 2009 känner bara fyra av tio svenskar till detta.

– Man måste gå på sin magkänsla. Man kan inte bara tänka att man vill göra en bra affär, ibland är det bra att avstå istället, säger Annika Brändström, VD på Stöldskyddsföreningen, SSF.

”Be om kvitto”

Om 10 dagar, 18 april, kan fyra kvinnor dömas enligt den nya lagen. Fyra kvinnor åtalas i Göteborgs tingsrätt för häleri för att ha köpt stulna barnkläder och leksaker på Tradera för mellan 25 och 32 000 kronor vardera. Säljaren hävdade att hon jobbade på lager.

Just de här fallen är extrema, men i tidigare fall har folk dömts till böter för betydligt mindre summor än så.

Annika Brändströms råd är att be om kvitto och om inte det finns be om något annat bevis på att varan inte är stulen, till exempel originalkartong eller instruktionsbok. Särskilt när det gäller dyrare varor och märkeskläder. I SSF:s undersökning framgår att bara en av tio som handlat begagnade varor bett om kvitto.

– Låter erbjudandet för bra för att vara sant så är det antagligen det, säger Annika Brändström.