Så vill EU övervaka dig

Ingen är höjd över misstanke i det nya lagförslaget

BRYSSEL/STOCKHOLM. När Europa inspireras av USA:s terrorkamp ökar övervakningen av medborgarna.

Nya dataregister föreslås och gamla används i nya syften.

Ingen är höjd över misstanke.

”Långtgående, men super för polisen”. Så beskriver en källa i regeringskansliet EU-kommissionens nya förslag om att data om alla flygresenärer till och från EU ska samlas in. Varje resenär ska riskbedömas av säkerhetstjänster och polis och uppgifterna ska sparas i upp till 13 år.

Förebilden är ett liknande avtal mellan EU och USA som tvingar flygbolag att lämna ett 20-tal uppgifter om varje passagerare till amerikanska rättsväsendet.

Övervakning ”svag punkt”

– Uppgifterna är de som bolagen redan samlar in, i affärssyfte, förklarade EU-kommissionär Franco Frattini nyligen.

Övervakning av resandet är en ”svag punkt” i EU:s strategi, sade Frattini.

Kommissionären förespråkar också att tre redan existerande EU-databaser ska samköras, de så kallade SIS, VIS och Eurodac. De innehåller uppgifter om efterlysta personer, visuminnehavare, och asylsökande i alla EU-länder.

Kommissionen har EU-regeringarnas uppdrag att utreda en sådan sammanslagning. Den skulle på sikt skapa ett fingeravtrycksbaserat register över alla in- och utresor till EU, motiverad av kampen mot terrorism och andra grova brott.

Asylsökandes fingeravtryck

Kommissionen ska också separat utreda hur databasen över asylsökandes fingeravtryck, Eurodac, ska kunna användas av polis. Det ingick inte alls i de officiella planerna när Eurodac kom till 2003.

Advokater för medborgerliga rättigheter, flyktingorganisationer och andra kritiker ser en farlig glidning när syftena ändras. Risken finns att man ger intryck av att asylsökande och brott hör ihop, bland annat.

Migrationsminister Tobias Billström (m) ser ingen sådan risk. Finns det en enda terrorist, till exempel bland dem som kommer till Sverige från Irak, som kan avslöjas den vägen så är det värt det, enligt Billström.

– Tiderna utvecklas. Skulle vi inte kunna använda internationella register för att spåra upp dem? säger han.

Ask jämför med PKU

Hans regeringskollega, justitieminister Beatrice Ask (m), tycker att det utökade ändamålet kan jämföras med det svenska registret över blodprov från nyfödda (PKU). Det fick, trots att det inte var den ursprungliga tanken, användas för att spåra upp Anna Lindhs mördare.

– Man ska så långt som möjligt vara väldigt försiktig med att använda uppgifter som man tagit in i visst syfte till andra syften. Men det kan bero på vad det är för syften, säger Ask.

Pär Ström, integritetsexpert vid tankesmedjan Den nya välfärden, tycker att den flagranta ändamålsglidningen är upprörande. Men han är mindre bekymrad över samkörning av databaser.

– Det viktiga är vilken information som samlas in och dess syfte. Har man bestämt sig för att samla in information är det rätt naturligt att staten som huvudprincip samkör den, säger Ström.

Lars Larsson/TT, Karl Vicktor Olsson/TT