Flera svenskar har rest till Pakistan

Enligt Säpo har ”en handfull” rest dit i oklart syfte

De svenskar som varit eller är fängslande i Pakistan är inte unika.

Enligt Säpo har flera personer rest från Sverige till området.

– Vi har talat om en handfull personer, säger Malena Rembe, chefsanalytiker vid Säpos enhet för kontraterrorism, till TT. Men det finns förstås ett mörkertal, tillägger hon.

Den 28 augusti greps 30-årige förre Guantánamo-fången Mehdi Ghezali i Pakistan tillsammans med ett svenskt par, som 2007 satt fängslat i Etiopien. Efter obekräftade uppgifter om bland annat terror- och spionerimisstankar samt visumförseelser släpptes de den 10 oktober och återkom till Sverige utan att några officiella anklagelser riktats mot dem.

Ännu sitter också en 35-årig svensk i förvar i staden Quetta och väntar på att föras till Sverige efter avtjänat straff för illegal inresa i Pakistan.

Nordiska styrkor

Säpo har alltså uppgifter om en handfull personer, förutom mörkertalet, som rest ner till området i oklart syfte. Men Rembe vill inte säga om hon räknar in de fyra gripna svenskarna i det antalet.

– Jag vill inte vara mer precis.

TT: Hur väl vet ni var denna handfull befinner sig nu?

– Jag uttalar mig inte om det. Det handlar ju om våra arbetsmetoder.

Säpo har pratat med Ghezali och de andra två sedan de kom hem. Men Rembe vägrar berätta hur många gånger eller vad Säpo vet om resans syfte.

Islamister anses röra sig ganska fritt mellan Pakistan och Afghanistan. Och i Afghanistan finns svenska, norska och danska militära styrkor. Därför skulle det kunna vara intressant för islamisterna att ha tillgång till personer som kan motståndarnas språk och kultur.

Individuella beslut

Men att islamisterna därför medvetet skulle rekrytera svenskar är okänt för Rembe.

– Jag har inte egentligen hört talas om att de skulle användas för verksamhet, faktiskt – men det är möjligt.

Islamister har tidigare rest från Sverige till exempelvis Irak och Somalia, där flera personer med svenska pass också har dödats. Reseverksamheten är också något Säpo lägger mycket krut på, uppger Rembe.

Generellt sett, säger hon, är det individuella beslut bakom resandet, och verksamheten är oftast självfinansierad eller betalt av "bröder och systrar". Aktörer i Sverige som har lite mer pengar kan i vissa fall också sponsra aktörer som har villiga resenärer.

"Helt beroende"

Syftet med resandet kan vara att få träning i terrorverksamhet, men också att fungera som finansieringslänkar.

– Det intressanta här är att de här nätverken i konfliktområdena är helt beroende av att pengar kommer från utlandet, från Europa, säger Rembe.

Därmed kan också pengar från Sverige komma att användas för att finansiera terrorism. Men flera svenska rättsfall har visat hur svårt det är att få någon fälld enligt den så kallade finansieringslagen, som kan ge upp till sex års fängelse.

TT: Vill ni ha en annan, lite skarpare finansieringslag?

– Det finns säkert många hos oss som vill se ett mycket skarpare verktyg. Men det här handlar ju också om balans mellan rättssäkerhet och effektivitet. Ribban ska vara hög för att vi ska garantera att människor som skänker pengar till välgörande ändamål inte fastnar i fel nät, svarar Rembe.

TT