’Gnistan var kvar till slutet’
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-03
Systern berättar om Mona Seilitz sista dagar i livet
På tv log och skrattade hon.
I verkligheten var Mona Seilitz svårt cancersjuk sedan flera år tillbaka.
I går dog hon, 65 år gammal.
Mona Seilitz hade varit sjuk i bröstcancer i över sju års tid när hon somnade in på Malmö Hospice i går förmiddag.
Hennes bror Bert Alexandersson, 63, och systern Anita Jönsson, 68, vakade vid hennes sida.
– Hon var okej i söndags på dagen, men på kvällen blev hon medvetslös. Sedan vaknade hon aldrig. Men hon led inte, det känns bra, säger Anita.
Fick många återfall
Mona hade gått igenom flera behandlingar mot cancern men fått lika många återfall.
– I juni i fjol var hon och hälsade på mig i New York, där jag bor. Då mådde hon bra. Men så började hon få andningsproblem medan hon var hos mig. Hon åkte hem igen, säger Bert.
Mona åkte sedan in och ut på Universitetssjukhuset i Malmö där hon fick cellgiftsbehandling. För två månader sedan var hon så dålig att Bert bestämde sig för att åka hem till Sverige.
Bor i systerns lägenhet
– Jag bor i hennes lägenhet här i Malmö. Jag ville vara med henne, säger Bert.
I fredags var Mona så dålig att hon fördes från sjukhuset till Malmö Hospice, som erbjuder vård i livets slutskede.
– Hon hade livsgnistan kvar fram till slutet. Jag kammade henne i söndags innan hon blev medvetslös, hon var så mån om sitt hår, säger Anita som bor i Malmö.
Bert berättar att när han kom hem från USA och besökte Mona på sjukhuset, så var det första de gjorde att spela Yatzy.
– Visst var hon glamourös utanpå men inuti var hon som ett litet barn som älskade Yatzy. Jag sa, när vi träffas igen i himlen får vi spela Yatzy igen, säger Bert.
”Jag var stolt över henne”
– Hon hade en sådan levnadsglädje fast hon var sjuk. Hon jobbade och gjorde en massa grejer under de sista åren. Jag är stolt över att hon gjorde det. Hon var lite så där ”the show must go on”.
Anita berättar att Mona var svårt sjuk även när hon spelade in tv-programmet ”Bingo Royale” under 2006-2007.
– Men ingen människa kunde se att hon var sjuk.
”Hon var glad och positiv”
Nu ska Bert och Anita ta hand om Monas saker och hyresrätten i Malmö.
Andra närmast sörjande är en syster i Höllviken och en bror i Landskrona, och Monas alla vänner.
– Mona var väldigt social. Men jag och Anita stod henne närmast, säger Bert.
– Hon var en glad och positiv människa, snäll och god, säger Anita Jönsson.
Becky Bergdahl