Guillou vill lagstifta om delad föräldraledighet

”Men vi ska inte dresseras till velourmän”

Svenska män ska inte dresseras till mjukisar.

Men de borde lära sig att ta hand om barnen.

Därför vill Jan Guillou lagstifta om delad föräldraledighet mellan män och kvinnor.

helskärm

Hans sågningar av ett mansläger i Stockholms skärgård 1979 blev början till slutet för mansrörelsen.

Nu har frågan om mansrollen kommit upp igen.

I en intervju i DN säger Jan Guillou att mansrörelsen kunde blivit en verklig politisk kraft, men förstördes av alla män som gick omkring i gylflösa velourbyxor och skulle lära sig tala med ljus röst.

– Det där att förändra mannen till en mjukis visade sig vara en återvändsgränd. Det kommer man ingenstans med, säger han till Aftonbladet.

Kritiserar feminismen

Jan Guillou, 63, har upprepade gånger i Aftonbladet kritiserat den nutida feminismen.

Dess taktik främjar inte heller jämställdheten – eftersom den helt utesluter männen från debatten, anser Jan Guillou:

– Vi har inte där att göra. Vi antingen avfärdas
De här babian- hannarna som leder svensk industri har inte ändrats sedan 1960-talet som alldeles obildade på området eftersom vi inte behärskar den nya genusteorin på universitetet eller för att vi är män och har en del av en kollektiv skuld till övergrepp mot kvinnor.

Behövs en ny mansrörelse i dagens Sverige?

– Nej, men det skulle snarare behövas en reformerad kvinnorörelse, den som inte utestänger män från alla jämställdhetsdiskussioner.

Vill se ny lag

Om det fanns mansläger i dag – vad skulle männen behöva lära sig?

– Barnomsorg. Det är manligt att ta hand om barnen. Det är genom barnen som män i karriären hela tiden seglar ifrån kvinnor, som hamnar på efterkälken eftersom de belastas mycket mer med barnomsorg än vad männen gör.

Jan Guillou vill gärna se en ny lag som reglerar föräldraledigheten.

– Den ska delas upp i två hälfter. Är det så att man inte tar upp den manliga hälften ska man inte få något pröjs för det.

Respekterar kvinnor

Svenska män 2007 – hur är de?

– De är världens mest jämställda i meningen att man respekterar kvinnor mer i Sverige än i något annat land – såvida vi inte talar om direktörer. De är oförbätterliga. De här babianhannarna som leder svensk industri, de är kvar på samma stadium och har inte ändrats sedan 1960-talet.

Har du något exempel?

– Titta på bilderna på Carl-Henric Svanberg, hur han poserar för kameran, hur han vill bli fotograferad. Armarna lätt i kors, blicken stadigt riktad snett uppåt mot framtiden där han har sina visioner. Man behöver bara se den bilden för att förstå – det här är ingen genusforskare.

Mira Micic