”Skoluniform kan stoppa mobbning”

"Madicken" inspirerade m-politiker till idén

Moderaten Ann-Louise Trulsson är blivande ordförande i utbildningsnämnden i Karlskrona. Nu gör hon en rivstart genom att öppna för uniform i gymnasieskolor.

– Om en rektor i Karlskrona vill införa uniform är jag inte emot det. Det är en stor press på ungdomar att följa med i modet för att tillhöra "innegänget", säger hon till aftonbladet.se.

Skolpolitikern och prästen Ann-Louise Trulsson (m) tycker att gymnasieskolorna i Karlskrona bör få införa skoluniform. Hon har länge varit engagerad i skolverksamhet. Redan i mitten av 1990-talet arbetade hon som skolpräst på Chapmanskolan. Enligt henne är det jobbigt för barn och ungdomar att försöka hänga med i modets utveckling för att bli accepterade.

– Jag själv tillhörde inte innegänget. Jag hade inte råd att permanenta håret och saknade märkeskläder. Jag vet att man kan bli retad för att man har fel kläder på sig, berättar hon.

Madicken inspirerade

Idén till förslaget om skoluniformer fick hon från Astrid Lindgrens böcker om "Madicken".

– Där skriver hon om en liten flicka som kallas "Lus-Mia" i Madickens skola. Hon är en liten trashank som är utanför ända tills den välklädda och populära Madicken plockade in henne.

Enligt Ann-Louise Trulsson kan en skoluniform vara en del av lösningen på problemet med mobbning och utanförskap i skolorna.

– Kläderna spelar roll. Det kan avgöra om man blir accepterad eller inte. Sedan finns det ju andra saker som kan bidra till problemet också.

Är det en stor press på dagens unga att klä sig trendigt?

– Ja, det finns ju så många tv-program som "Top Model" som handlar om utseendet. Program som lyfter fram lite väl mycket hur man är klädd och ser ut. Det är klart att ungdomar tar till sig av det.

Dyrt för föräldrar

Enligt Ann-Louise Trulsson är det också en ekonomisk rättvisefråga.

– Ett par märkesjeans kan ju kosta tusen kronor eller mer. Det har inte alla föräldrar råd med och då blir det en stress och press för de unga.

Hon vill inte kräva uniform på skolorna utan förklarar att det ska vara fritt för varje skola att avgöra om de vill ha skoluniform eller ej.

– Och sedan får varje skola bestämma hur uniformen ska se ut. Den behöver ju inte se ut som den anglosaxiska varianten utan kan vara fantasifull och lekfull.

Hon ser en uppenbar nackdel med skoluniformer.

– När man går klädd som man vill så kan man ju få leva ut sin personlighet och det gör man ju inte i en uniform. Men idag går ju många redan i uniform eftersom märkeskläder är som en osynlig uniform. Den stora utmaningen skulle vara att få barn och ungdomar att våga vara sig själva och klä sig som de vill, säger hon.

Susanna Vidlund