Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

”Vi vill inte kontrollera hela svenska internet”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-10-25

Skatteverkets riksprojektledare om granskningen

Fem miljarder kronor. Så stort är skattebortfallet på internet enligt skatteverkets beräkningar.

Därför begär skatteverket nu in kunduppgifter från bland annat Bahnhof.

– Det här är vårt gängse sätt att arbeta. Vi vet ju inte om någon är skurk eller inte skurk utan vi gör ett generellt inhämtande, säger skatteverkets Dag Hardyson till aftonbladet.se.

En punktinsats. Så beskriver Dag Hardyson som är riksprojektledare för projektet "Internethandel" kontrollen av bland annat Bahnhofs kunder.

– Jag kan inte kommentera ett enskilt ärende, men jag kan säga att vi försöker inte hämta in uppgifter från hela svenska internet. Vi följer en riksmatris där vi bedömer var den största risken ligger utifrån skattesynpunkt, säger han.

Det är in- och utbetalningar som skatteverket är intresserad av att ta del av, inte privata handlingar, förklarar han. Pengar som borde beskattas, men som av olika skäl aldrig rapporteras in till skatteverket.

Så om jag har en blogg på ett webbhotell så behöver jag inte vara orolig?

– Nja, har man en stor blogg med många besökare så har man möjlighet att lägga dit reklambanners. Bloggar är definitivt något som vi tittar på.

Ointresserade av det privata

Kunduppgifterna som Skatteverket begär in rör inte enstaka fall där man redan tidigare har en brottsmisstanke.

I stället begär man in ett brett underlag, som i Bahnhofs fall alla webbhotellkunder från 2004 till 2006. Det innebär att många kunder blir kontrollerade, trots att skatteverket inte misstänker de enskilda personerna för något. Många av de som blir kontrollerade behöver alltså inte ha gjort något olagligt.

Tror du att folk kan känna sig kränkta av ert sätt att arbeta?

– Den frågan har jag fått förut. Men vi vill exempelvis inte titta på vilka som har besökt en viss porrsajt. Det är fullständigt ointressant för oss, för det finns ingen beskattning i den frågan. Vi skulle inte ha något nytta av den information och vi får inte hämta in sådan information heller.

En del hävdar att vi är på väg mot ett övervakningssamhälle. Hur ser du på er roll i det?

– Jag skulle vilja säga att vi har en aktiv debatt om det. Många som ingår i det här projektet är också oroliga över att integriteten kan kränkas. Vi är inte andra personer än vad vanliga människor är. Det är oroväckande om integriteten kränks. Men samtidigt har internet kommit och det är offentligt. Det är publikt och öppet – allt som är på internet är öppet och får samlas in.

Många tredjemansrevisioner

Dag Hardyson förklarar att man kan dela in internet i tre delar: offlinehandel, onlinehandel och så kallade "service providers". Bahnhof tillhör gruppen "service providers", en grupp som omfattar bland annat dem som sköter betalning, domänregistrering och så kallad "hosting".

– Rent generellt gör vi många av våra så kallade tredjemansrevisioner hos så kallade service providers, säger Dag Hardyson.

Bahnhof hävdar att er begäran om kunduppgifter är olaglig. Hur ser du på det?

– Jag vill inte kommentera det som Bahnhof har gått ut med. Men jag kan säga att de förelägganden vi har gjort är rättsligt prövade av vår rättsavdelning och jag är säker på att de har gjort ett gediget rättsligt arbete, säger Dag Hardyson.

Lag och undantag

Anna Hörnlund är jurist vid avdelningen för rättsäkerhet på Post och telestyrelsen.

Bahnhof menar att det är olagligt att lämna ut dessa uppgifter. Skattemyndigheten hävdar det motsatta. Vad är er ståndpunkt?

– Det finns en bestämmelse om tystnadsplikt i lagen om elektronisk kommunikation som gäller uppgifter om abonnemang. Många av de här uppgifterna man vill ta del är just uppgifter om abonnemang. Men det finns en undantagsregel som innebär skyldighet för en operatör att lämna ut uppgifterna till exempelvis skattemyndigheten – om det är av väsentlig betydelse för ett ärende.

Är det väsentlig betydelse i det här fallet?

– Det är oklart. Jag har inte haft ett ärende av den här typen. Men skattemyndigheten har ju lov att begära ut uppgifter från operatörerna, säger Anna Hörnlund.