Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

”Jag trodde att jag skulle dö”

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-09-11

Läs chatten med fotografen Thomas Nilsson som upplevde 9/11

När det andra planet flög in i World Trade Center i New York tänkte fotografen Thomas Nilsson att det handlade om ett terrordåd.

I en chatt med aftonbladet.se:s läsare berättade han om sekunderna, timmarna och dagarna efter att det ofattbara hade hänt i New York den 11 september för fem år sedan.

Ika säger: Kan man när man är på plats, när det händer, förstå vidden av det?

Thomas Nilsson säger: Jag tror det är lättare att förstå när man sitter framför tv:n än när man är på plats. Dels var jag koncentrerad på att ta bilder. Men när jag fick höra av en polis som kom och berättade att Pentagon också var träffat förstod jag att det var stort.

bergie säger: Vad var det första du tänkte när du såg ett till plan krascha in i wtc?

Thomas Nilsson säger: När andra planet hade träffat tornet tänkte jag att det här var en terroristattack.

Sebastian säger: Hur var stämningen i New York efter det som hänt?

Thomas Nilsson säger: New York-borna var i chock, hela stan var i chock, hela den hösten var nästan som en mardröm. Samtidigt blev det en sammanhållning som hjälpte människorna att ta sig igenom det här.

Red Sox säger: Hur många såg du med egna ögon som hoppade eller föll från tornen ? Ungefär?

Thomas Nilsson säger: Jag såg ingen. Det var litet konstigt för jag vet att folk hoppade efter jag kommit dit. Men jag stod nog på fel sida tornet. Vilket jag är glad för.

Ika säger: Har du drabbats av hosta och/eller andningsbesvär som en del andra som var på Manhattan den dagen klagar på?

Thomas Nilsson säger: Nej, det har jag inte. Men då var det ju mycket damm och jag hade kanske litet hosta då men det är inget jag känner av idag.

Knutte säger: Vad är ditt starkaste minne från händelsen?

Thomas Nilsson säger: När södra tornet kollapsar och jag måste springa därifrån. Då trodde jag under några sekunder att jag skulle dö innan jag hann springa därifrån.

samuel säger: Du såg när tornet rasade, hur reagerade människor runt dig? I chock?

Thomas Nilsson säger: Människor skrek och sprang så de var väl i chock. Men samtidigt stängde man det ute för jag sprang för mitt liv. Men jag hörde folk omkring mig som också sprang och skrek. jag har ganska svaga minnen av det.

Mumin säger: Har du varit tillbaka på ground zero efter attacken? I sådana fall hur ställer du dig till att det är tänkt att nya byggnader ska byggas på platsen, känns det rätt?

Thomas Nilsson säger: Ja jag har varit tillbaks många gånger och jobbat, tagit bilder. Jag tycker det är bra att de ska bygga för det är en alldeles för stor plats att ha tom. Men dessutom tycker jag det är bra att de ska lämna grunderna för tvillingtornen, deras "footprints" som de är och låta dem bli minnesplats.

Jocke säger: Hej Thomas, vad gjorde du timmarna efter att attacken hade kommit?

Thomas Nilsson säger: Först var jag där och fotade. Sen gick jag hem, dels var jag chockad och dels ville jag komma i kontakt med min reporter och tidningen. Inga telefoner funkade. Sen gick jag tillbaka ner för att jobba mer och bland annat fotografera några svenskar som var där. Jag jobbade i två veckor efter det.

Andreas säger: Vad gestaltar du i din fotobok? Attacken eller det som hänt efter attacken?

Thomas Nilsson säger: Både och. Första kapitlet är om själva attacken. Resten av boken handlar om hur USA förändrats efter det och litet om kriget mot terrorn. Boken heter förresten "Uppdrag USA". Om ni vill se fler av mina bilder och läsa mer om boken så gå in på min hemsida usabilder.com.

Tindra säger: hur länge anser du man ska ha dessa minnesceremonier? varje år? jämna år?

Thomas Nilsson säger: Bra fråga. Om man sitter i Sverige eller kanske också om man är här kan man känna sig litet skeptisk till att ha det varje år. Men om man tänker på de anhöriga så kan man förstå att det kommer att fortsätta. Det får gärna göra det för mig, jag har ingen direkt personlig uppfattning om det. Men jag tror minnesceremonierna kommer att fortsätta säkert i tjugo år.

linda säger: kände du nån som befann sig i nåt av tornen?

Thomas Nilsson säger: Nej, det tror jag inte jag gjorde. Ingen som var i tornen. En granne som bodde i samma hus som jag dog i attacken men jag kände inte honom.

samuel säger: Är din värld/ ditt liv annorlunda efter 9/11?

Thomas Nilsson säger: Ja, det är det väl. Det är svårt att säga exakt hur men det har förändrats i hela världen med det ökande terrorhotet och mer poliser, fler säkerhetskontroller i USA och i New York i synnerhet och även i Europa nu. Rent personligt är man mer på sin vakt, i tunnelbanan till exempel, man tänker mer på risken att de ska slå till igen. Ändå, som journalist och fotograf är jag tacksam att jag var här när det hände, hur konstigt det än låter, för jag kände att det utvecklade mig och att jag haft nytta av det i mitt jobb. Det hade jag bland annat när jag senare bevakade orkanen Katrina i New Orleans.

Johanna Melén