Stora pengar på spel i gymnasievalet

Marknadsföring vapnet både för friskolor och kommunala i kampen om elevernas skolpeng

Nu närmar sig första stor vägvalet för alla niondeklassare i Sverige.

Marknadsföringen av skolorna är intensiv, gymnasieskolorna konkurrerar om uppåt 100 000 kronor i skolpeng för varje elev.

Huddinge kommun betalar mindre för reklam för sina fyra gymnasieskolor än en enda friskola i Växjö betalar för sin.

helskärm

Eleverna ska ha en seriös information om innehållet i undervisningen anser Claes Bromander, delägare i och vd för Växjö Fria Gymnasium.

Han är också vice ordförande i Friskolornas riksförbund och har tillsammans med representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, utarbetat riktlinjer för hur skolorna ska marknadsföra sig.

- Det ska inte vara en massa erbjudanden. Marknadsföringen får inte vara för aggressiv, då backar de, säger han.

Växjö Fria Gymnasium är en friskola som funnits sedan 1999. Snittbetyget var 14,7 poäng och 96 procent av eleverna fick högskolekompetens. Här har man en budget för marknadsföring.

Fyra skolor går ihop

- Den är på ungefär 200 000. Pengarna lägger vi på tryckt material, öppet hus, annonser i lokalpressen och annons i den stora katalogen Gymnasieguiden som går till alla elever i hela landet. Den annonsen är dyr, kostar 60 000.

Skolpengen i Växjö är 60 000 – 70 000 per elev och skolans omsättning är på 35 miljoner.

- Så marknadsföringen kostar ingen jättepeng precis.

Huddinges kommunala gymnasieskolor går för tredje året samman om en monter på den stora gymnasiemässan i Stockholm.

Huddinge kommun har en budget på 350 000 kronor för informationen om alla fyra gymnasieskolorna. Pengarna går bland annat till monterhyran på mässan och till tryckt material. Varje skola bekostar sitt eget informationsmaterial.

Där presenterar man de fyra gymnasieskolorna, tre med olika teoretiska inriktningar och en med praktisk. Skolornas resultat vad gäller betyg och procent av eleverna som når högskolekompetens är ganska genomsnittliga jämfört med resten av Sveriges gymnasieskolor.

Eleverna ska inte sluta

- Vi har valt att hålla samman skolorna på ett ställe. De kompletterar varandra, säger Anna Hyensjö, informationschef i Huddinge kommun.

I montern kommer minst fyra personer att finnas, skolledare och elever, för att prata med de besökande.

- Det är viktigt för oss att eleverna hamnar på rätt ställe. Skolpengen för varje elev i är runt 90 000 - 100 000 kronor i skolorna med teoretisk inriktning, litet högre i den med praktisk. Om en elev slutar förlorar skolan motsvarande summa, säger Anna Hyensjö.

- Man vill inte att eleverna ska sluta på ett ställe och börja om igen på ett annat. Så det är jätteviktigt för oss att eleverna får formulera vad de vill ha ut av sitt gymnasium och att de får svar på sina frågor.

Mini-dvd

Den enda friskolan i Huddinge, IT-gymnasiet, betalar hela sina reklamkostnader ur den egna budgeten.

- Jag kan inte på rak arm säga hur mycket det är, säger skolchefen där, Ulf Sjulander.

- Det är vanlig monterhyra på mässan och så kan de intresserade eleverna få en mini-dvd om våra kurser och hur de är uppbyggda. Vad det sen kostar att ha öppet hus vet jag inte, det beror på så många faktorer.

Han tillägger att den bästa marknadsföringen är nöjda elever som sprider ryktet. IT-gymnasiets elever hade 13, 5 poäng i snittbetyg och 80 procent av eleverna fick högskolekompetens.

Högskolekompetens för samtliga i Överkalix

Bara i 80 av 658 gymnasieskolor i Sverige gick samtliga elever ut med högskolekompetens. Det visar den senaste statistiken som är från vårterminen 2006.

Och bara i sex av Stockholms av 57 gymnasieskolor gick samtliga elever ut med högskolekompetens.

I den enda gymnasieskolan i Överkalix fick samtliga elever högskolekompetens.

Bara i 11 av skolorna i Sverige nådde eleverna ett snittbetyg på 18 poäng eller högre. 20 poäng motsvarar högsta betyget, MVG.

Å andra sidan nådde eleverna i 108 gymnasieskolor i landet snittbetyg på mellan 15 poäng och 17, 9 alltså VG och högre.

Källa: SCB