Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Du har hundratals gifter i kroppen

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-01-10

Vi går omkring med hundratals kemikalier i kroppen som kan vara skadliga.

Kanske ligger siffran ända upp mot tusentalet.

– De allra flesta kemiska ämnena har en låg halt av akut giftighet men vi ska vara uppmärksamma på de långsiktiga effekterna, säger Åke Bergman, professor i miljökemi på Stockholms universitet.

Studier visar att gifter finns överallt: i tand- krämen, deodoranten, maten och i våra hem.

De kommer in i kroppen genom luften vi andas och maten vi äter, ibland direkt genom huden.

Totalt finns det minst 30 000 olika kemikalier runt omkring oss. Men de flesta gifterna är inte starka.

– Man faller inte död ner för att man använder tandkräm med kroppsfrämmande kemikalier i, men det finns lösningsmedel och antibakteriella ämnen som vi flaggar för som riskfyllda i deodoranter exemplevis, säger Åke Bergman.

Kemikalier i mattan

Kroppsfrämmande är allt som inte är naturligt producerat. Det kan vara ämnen som är framställda på teknisk väg eller naturliga ämnen i stark koncentration som till exempel drivmedel och oljor.

I heltäckningsmattan finns det kemikalier som används för att göra materialet flamsäkert, i Östersjöfisken finns förhöjda värden av giftiga dioxiner och i kläderna kan det finnas rester av bekämpningsmedel som användes i bomullsodlingen.

”Vi vet för lite”

–Vi vet för lite om det här, vi hinner inte med, det är för många olika kemikalier som vi borde ha kontroll över. Det kommer hela tiden nya rapporter, säger Åke Bergman.

Bland de farligaste ämnena är tungmetallerna. Kvicksilver, bly och kadmium kan lagras i kroppen och leda till njurskador och benskörhet. Men vissa tungmetaller, i rätt mängd, är också nödvändiga för människorna, som järn och zink.

Bly har blivit ett mindre problem idag än det var för 20 år sedan, eftersom vi dragit ned på blyet i bensinen.

Halterna ökar

Vissa ämnen stannar kvar i kroppen länge innan de bryts ned.

– Jag brukar jämföra med alkohol, man går inte omkring och är full jämt bara för att man har druckit en gång, säger Åke Bergman. Men det är för att etanolen i spriten bryts ned snabbt. Etanolen är giftig och effekten är lätt att se.

Andra ämnen kan ta månader och år innan de halverats i kroppen. Detta leder till att halterna ökar med åldern istället för att försvinna efter kort tid.

Kroppen bildar nya gifter

Men inte nog med det. Nya kemikalier bildas i kroppen när ämnen kommer in som inte kan omvandlas till energi.

Ett exempel är fåglarna som fick i sig DDT, ett ämne som ofta användes i insektsbekämpning på 50- och 60-talen.

I Sverige förbjöds DDT i början av 1970-talet när man såg effekterna på rovfåglar. Deras ägg började få så tunna skal att ungarna inte kunde överleva.

Det som direkt orsakade skalförtunningen var inte DDT utan DDE – det ämne som fågelkroppen skapade när den försökte bryta ned DDT-föreningen.

Ny kemikalielag

I december förra året sa EU:s ministerråd ja till förslaget om en ny kemikalielag som kallas "Reach". Den innebär att företagen i EU-länderna får ansvar att kartlägga de kemikalier de tillverkar och använder sig av. Men Sverige hade velat ha en vassare lag än den som röstades igenom. Det hade Åke Bergman också:

– Jag såg Reach som en stor möjlighet att få kontroll över fler kemikalier. Som det är nu är det bara en mindre grupp inom miljökemi som jobbar med det här och vi hinner inte med.

Vanliga miljögifter

400 miljoner ton kemikalier

EU:s nya lag - Reach

Karin Abrahamsson (karin.abrahamsson@ungtval.se)

ANNONS