Grannarna hörde skrik
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2004-10-20
Polis misstänker: Mördaren valde sina offer av en slump
LINKÖPING
Mördaren högg först Anna-Lena Svensson, 56, i magen.
Sedan högg han ner den skrikande åttaåringen Mohammed Ammouri.
Den unge, bredaxlade mannen gick sedan lugnt därifrån - nu jagas han av polisen.
Det var en vanlig tisdagsmorgon i det lugna bostadsområdet Kanberget i Linköping.
En liten pojke gick mot skolan. En kvinna skyndade till jobbet.
Flera av grannarna i området hörde skriken nere från Åsgatan.
- Jag har aldrig hört något liknande, det var ett hjärtskärande och genomträngande skrik, säger Cecilia Båge Christensson.
"Folk kom rusande"
Hon bor tillsammans med sin man Yngve två hus från den mördade kvinnan.
Båda vaknade av skriken.
- När vi tittade ut genom fönstret såg vi hur folk kom rusande.
Viktor Vieland, 16, hade just lämnat frukostbordet då han hörde ett barn skrika nere på Åsgatan.
- Ljudet lät konstigt, skärrat liksom, säger han.
- Jag öppnade fönstret. Då kom det ett högt skrik till och ett till. Sedan blev det tyst.
Pojken och kvinnan var bara några meter från varandra när knivmördaren attackerade dem.
Kvinnan fick ta emot flera hugg i buken.
Pojken höggs i halsen.
I ett av grannhusen bor två läkare. De uppfattade snabbt nödsituationen och rusade ut.
Den första ambulanserna var på Åsgatan på två minuter. Universitetssjukhuset ligger bara någon kilometer från mordplatsen
- Pojken var då död men kvinnan levde fortfarande, säger driftchef Thomas Dahl vid ambulansen vid Linköping.
Men hon blev snabbt sämre.
"Var helt förtvivlade"
Britt-Louise Palmer bor i ett av de nybyggda husen alldeles intill mordplatsen. I går steg hon upp tidigt för att uppvakta sin son på hans födelsedag.
- Människor grät och var helt förtvivlade när de såg den lille döde pojken och den skadade kvinnan lyftas in i ambulansen säger hon.
Några minuter före åtta kom Bertil Bridfeldt med hustru Britta ut ur porten till Åsgatan1. De skulle vara på vårdcentralen klockan åtta och hade lite bråttom.
När de kom gående på gångvägen såg de den skadade kvinnan.
- Hon låg helt stilla på sidan med en handväska under huvudet. Några personer stod böjda över henne och pratade och vi hörde hur hon svarade på tilltal.
Använde spårhundar
Längre fram på gångvägen såg paret den döde pojken.
Polisen använde också spårhundar för att markera knivmördarens flyktväg.
Polisen vet att gärningsmannen flydde till fots från mordplatsen mot Tränggatan. Sedan tar spåren slut.
De båda offren hade inget annat känt samband mer än att de båda bodde i området.
Polisens huvudteori är att det handlar om ett vansinnesdåd och att gärningsmannen valt ut sina offer av en slump.
Ebba von Essen, Thomas Gustafsson, Lennart Håård, Annika Sohlander