Finns bara ett sätt att få diktatorn att ge upp
NEW YORK. Ut med Hosni Mubarak via nödutgången och snabbt in med västvänlige Muhammed ElBaradei.
Så vill USA hindra islamisterna från att "kidnappa" revolutionen.
Mubarak vägrar spela med. Det finns bara ett sätt att få diktatorn att ge upp.
President Obama har vacklat som en drucken den senaste veckan från att backa upp Mubarak till att mer eller mindre ta sin hand ifrån honom.
För USA handlar det om två saker.
Obama vill på inga villkor hamna på fel sida i Egypten och stå med byxorna nere när tårgasröken skingrats.
Egypten är USA:s fot i Arabvärlden och nyckeln till fred i Mellanöstern. Den vill USA till varje pris behålla.
Nu verkar Obama slutgiltigt ha bestämt sig för att Mubaraks dagar är räknade. För USA handlar det nu om att indirekt försöka påverka utvecklingen så att Egypten inte får en anti-amerikansk ledare som dessutom river upp fredsavtalet med Israel.
Obama tycker att Mubarak gör för lite och agerar för långsamt för att få till ett snabbt maktskifte.
USA är rädda att en utdragen process ska spela det muslimska brödraskapet och andra islamistiska grupper i händerna. Att de ska hinna få fram en egen kandidat som går hem hos folket.
Den rädslan är lika stark i Israel och nästan lika stark i Västeuropa. Inställningen till det folkliga upproret i Egypten har varit minst sagt kluven och västvärldens stöd i bästa fall halvhjärtat.
Alla minns hur USA krävde att palestinierna skulle hålla verkligt demokratiska val efter Arafats död. När så skedde 2006 var alla överens om att valen gått juste till. Resultatet fick väst att gå i taket. Segrade gjorde islamistiska Hamas som av västvärlden var stämplat som en terroristorganisation.
En scenario man inte vill se upprepas i Egypten.
Demokratiska val innebär inte per automatik en i västs ögon demokratisk regim.
Så kan man få in fredspristagare ElBaradei eller någon annan från den demokratiska oppositionen att leda en övergångsregering så kan den personen i bästa fall få ett försprång inför de val som ska hållas.
USA har inte öppet uttalat stöd för någon kandidat eftersom det skulle kunna undergräva hans folkliga stöd. Men i ElBaradei har man en person som bott i väst under lång tid, arbetat åt FN och är hyfsat västvänlig.
Innan det folkliga upproret startade var Muslimska brödraskapet den starkaste oppositionen mot Mubarak. Ingen vet hur stort stöd de har. Jag har sett bedömningar som skiftar mellan 20 och 40 procent.
Framförallt är de välorganiserade.
Mubarak bryr sig inte om att USA och västvärlden är rädda för islamisterna. Han tänker mer på sin egen överlevnad.
När Obama i deras senaste (sista?) samtal krävde förändringar "omedelbart" blev Mubarak mycket upprörd. Utrikesministeriet svarade med att fördöma all utländsk inblandning i Egyptens affärer.
Att Mubarak inte tänker kasta in handduken frivilligt visar hans senaste taktik med att låta anhängare av regimen misshandla demonstranter. Genom att skapa mer kaos och våld på gatorna hoppas regimen att kunna skrämma folk att stanna hemma.
Demonstrationer, påtryckningar och bojkott. Inget av detta kan övertala Mubarak om att det är dags att gå.
Bara en sak kan.
Om militären drar bort sitt stöd från Mubarak så kan han inte sitta kvar.
Så jag kan tänka mig att USA bakom kulisserna pratar med Egyptens generaler för att se om indraget amerikanskt militärt bistånd kan få dem att ge Mubarak den knuff han behöver.