Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Konrad, Kurt

Gäller vanliga lagar även för romer?

Våg av deportation i tider av ekonomisk kris

Asylsökande romer i Västsverige demonstrerade på Mynttorget utanför Riksdagshuset i Stockholm mot avvisningar till Kosovo och Serbien i våras.

Tänk dig att nån river ditt hus. Sedan erbjuder dig 3 000 kronor för att lämna landet.

Kan man då säga att du lämnar frivilligt?

För romerna, Europas paria, gäller inte normala lagar och anständighet. Särskilt inte i tider av ekonomisk kris.

Frankrikes kampanj för att tvångsutvisa tusentals romer är bara det senaste exemplet på hur romerna förföljs i Europa. Skillnaden är att den fått omfattande publicitet.

Åtminstone sedan oroligheterna i juli efter att fransk polis dödat en rom och en grupp romer svarat med att attackera en polisstation.

Frankrikes president Sarkozy såg chansen att kamma hem politiska poänger inför presidentvalet 2012 och deklarerade "krig" mot brottslighet och illegal invandring. Sedan dess har polis rivit 50 romska läger och deporterad invånarna till Bulgarien och Rumänien.

Sarkozy hoppas därmed kunna ta röster från de Nationella Fronten.

Dilemma

Oavsett vad man tycker om romernas livsstil så finns här ett moraliskt och juridiskt dilemma.

Bulgarien och Rumänien - där en betydande del av Europas romer är medborgare - är sedan 2007 medlemmar av EU. Medborgare från dessa länder har precis som andra EU-medborgare rätt att röra sig fritt inom EU.

Att undanta en hel folkgrupp från denna rätt bryter mot internationell lag och kan inte gärna betraktas som annat än ren diskriminering. Människor kan i vissa fall avvisas om de inte kan visa att de kan försörja sig men det måste i så fall ske efter individuell prövning.

Frankrike hävdar att de flesta romer ger sig av frivilligt med ett mindre ekonomiskt på 300 euro per vuxen och 100 euro per barn.

Pengar i handen

Förutom att Frankrikes sätt att sköta det hela väcker obehagliga associationer kan man också ifrågasätta hur effektivt det är.

Romer som får pengar i handen och sätts på ett plan till Bukarest eller Sofia är i sin fulla rätt att återvända till Frankrike nästa dag. Av den enkla anledningen att de är EU-medborgare.

Att Europas hårda tag mot romerna sammanfaller med den största ekonomiska krisen sedan 30-talet är förmodligen ingen tillfällighet. Arbetslösheten fortsätter att vara hög i många länder trots att konjunkturen börjat vända. Då blir svaga grupper som normalt betraktas med visst medlidande ett hot.

Hatiska

Italien har utvisat stora grupper romer med hänvisning till att det utgör "ett säkerhetshot".

Högerextrema partiet Jobbik fick i våras 17 procent av rösterna i det ungerska parlamentsvalet. Mycket på sin hatiska inställning den landets romska minoritet.

Danmark avvisar regelmässigt romer.

Sverige utvisade i våras ett 50-tal romer med motiveringen att de inte hade tillräckliga medel att försörja sig.

Totalt bor 12-15 miljoner romer i Europa.

Förmodligen tar det inte lång tid innan avvisningarna av romer hamnar i Europadomstolen. Då får vi svart på vitt om alla människor ska behandlas lika eller om särskilda lagar ska gälla för romerna.