Sällsynt vänstervind i franska valet
PARIS. Vänstervinden över Frankrike är inte bara stark. Den är sällsynt i ett mörkblått Europa.
Slår opinionsmätningarna in kan resultatet bli ny ekonomisk skrämselhicka även i Sverige.
Valet av fransk president berör långt fler än fransmännen.
När tiderna är tuffa brukar extremisterna vädra morgonluft. Så också i Frankrike där högerpopulisten Marine Le Pen och kommunisten Jean-Luc Melenchon tillsammans ser ut att få nästan en tredjedel av rösterna i den första valomgången.
Deras extrema idéer har den här gången tvingat både president Sarkozy och huvudutmanaren socialisten Francois Hollande att ta flera steg från mitten och närma sig ytterlighetspartierna.
Just nu styrs Europa nästan uteslutande av högerregeringar men kanske är vinden på väg att kantra med början i Frankrike. Det är där marknadens skräck kommer in.
Ju fler röster Melenchon får desto mer anses Hollande behöva anpassa sig vänsterut för att få Melenchons väljare i den andra valomgången då det ser ut att bli en strid enbart mellan Hollande och Sarkozy.
Lovat riva upp pakt
Francois Hollande har lovat att riva upp den europakt som efter tuffa förhandlingar åtminstone tillfälligt lyckades rädda euron från kollaps. Han tycker det är fel att bara spara. Han vill använda europeiska centralbanken för att satsa sig ur krisen. Med andra ord spendera mer pengar. Vilket Tyskland säger blankt nej till.
Om han blir vald till president och gör allvar av sina planer stirrar Europa snart ner i avgrunden i gen.
Börserna kommer att rasa och med det människors tro på framtiden. Räntorna för problemländer som Spanien. Italien och Portugal kommer att stiga. Inte ens Frankrike går säkert.
En sådan utveckling skulle givetvis påverka den ekonomiska tillväxten i Sverige negativt.
150 000 nya jobb
Hollande har givit ett antal vallöften som om de genomförs kostar massor av pengar. Han lovar att skapa 150 000 nya statliga jobb i det land som redan har Europas största offentliga sektor. Han tänker reversera Sarkozys höjning av pensionsåldern och åter sänka den från 62 till 60 år.
Sett i ett europeiskt perspektiv där trenden är 67 år eller högre är det inte bara ett märkligt utan rentav oansvarigt löfte som inte doftar så lite av Grekland. Frankrike har redan en rekordstor statsskuld på 90 procent av BNP (EU tillåter högst 60 procent).
Oväntat många fransmän jag pratat med på Paris boulevarder och landsbygdens kullerstensgator begriper att det inte håller.
– Vad ska han ta pengarna ifrån, undrade de förfärat. Förslagen är helt orealistiska.
Och samtidigt växer de arbetslösas skara och frustrationen över att levnadsstandarden bara blir sämre och sämre.
Uppblåsta drömmar
Andra jag talar med säger att fransmän är lata och gärna låter sig förföras av uppblåsta drömmar.
Man kan säga att både Sarkozy och Hollande blundar för de ekonomiska realiteterna. De har utkämpat en valrörelse där de låtsas som att landets djupa ekonomiska problem inte existerar. Istället har de ägnat sig åt populistiska personattacker mot varandra.
Kanske är Francois Hollandes hot och löften bara valfläsk för att få flytta in i Elyseepalatset. Men innan det visar sig betraktas han som ett hot mot stabiliteten.
En framgång för honom kan också vara början till en ny vänstervind över Europa där fokus skiftar från besparingar till jobbskapande.
Oavsett får en seger för vänstern kraftiga återverkningar långt utanför Frankrike.