Grekland räddat - för tillfället
Politikerna hade inget val. Uppgörelse banar väg för nytt nödlån
Beskedet att Greklands regering i elfte timmen enats om nedskärningar kom inte oväntat.
Politikerna hade helt enkelt inget val.
Utan uppgörelse hade de riskerat att EU vägrat betala ut nästa nödlån.
Ikväll ska finansministrarna i euroländerna träffas i Bryssel. Med den färska uppgörelsen i bagaget hoppas Grekland att ministrarna ska ge klartecken för nästa utbetalning av EU:s nödlån. Det ska mycket till för att finansministrarna ska säga nej.
Den grekiska koalitionsregeringen skulle egentligen ha enats för flera dagar sedan men har hela tiden skjutit på beslutet eftersom man inte kunnat enas om att skära ner pensionerna.
Nu ska man istället spara in motsvarande belopp på annat håll. Detta förutom att sparka 15 000 statsanställda och sänka minimilönen med dryga 20 procent.
Konkurs hotade
Om finansminister Evangelos Venizelos infunnit sig i Bryssel utan en uppgörelse i ryggen fanns risken att övriga euroländer sparkat bakut och vägrat okeja nästa nödlån. I så fall hade det inte tagit lång tid innan Grekland gått i konkurs. Man hade helt enkelt inte kunnat betala räntorna på de lån som förfaller inom kort.
Bakom sista-minuten uppgörelsen ligger ett politiskt rävspel inför de parlamentsval som väntas hållas i Grekland i april. Politikerna vill visa sig tuffa mot EU inför hemmaopinionen och sprattla emot innan de går med på nedskärningar som innebär ytterligare bördor för många vanliga greker. Pressade som de är av demonstrationer och strejker.
Tillspetsat kan man säga att politikerna är mer intresserade av att fixa röster än av landets framtid.
Tuffa krav
På samma sätt vill EU visa att det ställer tuffa krav på Grekland eftersom det är Europas skattebetalares pengar som riskeras.
Ett spel där båda sidor den här gången kan känna sig nöjda.
Uppgörelsen innebär inte att Greklands problem är lösta. Det handlar bara om att skjuta problemen framför sig ännu en tid. Tills Grekland ska betala sina räntor nästa gång.
Till att börja med måste Grekland den här gången verkligen genomföra de reformer man på pappret utlovar. Tidigare har det varit mycket snack och lite verkstad. Irritationen har nått farligt höga nivåer hos många euroländer.
Man måste också baxa i hamn den uppgörelse om skuldavskrivning som varit på gång i flera veckor. Den innebär att långivarna efterskänker uppemot 70 procent av Greklands skulder. I så fall minskar Greklands rekordstora statsskuld vilket innebär lägre räntebetalningar.
Euron utan Grekland
Hittills har Grekland kallt räknat med att EU inte vågar stoppa nödlånen eftersom det skulle utlösa en oordnad grekisk konkurs med oklara följder i omvärlden. Men någonstans finns det en gräns för EU:s tålamod. Alltfler euroledare säger öppet att det inte längre är en katastrof om Grekland måste lämna eurozonen.
– Det är i vårt intresse att Grekland blir kvar i euron och därför måste grekerna göra allt de lovat, menar Mark Rutte, Hollands premiärminister. Men om det inte funkar är vi starkare nu än för ett och ett halvt år sedan.
Samma budskap om att euron klarar sig utan Grekland kom för någon dag sedan från EU-kommissionens vice ordförande Neelie Kroes.