Diktatorn har fått huvudvärk
Nu börjar de arabiska grannländerna vända sig emot al-Assads dödande av civilbefolkningen
Dödandet i Syrien fortsätter.
Inte mycket talar för att Bashar al-Assads dagar är räknade.
Men för första gången har han fått en rejäl huvudvärk.
Från att ha iakttagit en lång tystnad har de arabiska grannländerna tagit bladet från munnen. Saudiarabien och Gulfstaterna har uppmanat Syriens diktator att sluta använda våld mot sitt eget folk.
Det är ett klart trendbrott mot det vanliga "sköt du ditt så sköter jag mitt"-inställningen som råder grannarna emellan. Bara i nödfall lägger man sig i varandras affärer.
Att stora länder som Saudiarabien nu känner sig tvungna att tala klarspråk är ett mått på hur illa situationen är i Syrien. Inte minst därför att dessa länders brösttoner är minst sagt hycklande. Saudiarabien har själva slagit till hårt mot de försiktiga tendenser till demokratiaktivism som dykt upp i landet.
Bästa vänner
Tillsammans med övriga Gulfstater rullade man utan att tveka in stridsvagnar i Bahrain för att hjälpa kungen där att slå ner den arabiska våren.
Turkiet är sedan länge en av Syriens bästa vänner. I förra veckan åkte landets utrikesminister till Damascus för att läxa upp al-Assad. Den svarade med att jaga syriska oppositionella längs den turkiska gränsen.
Nu är de inte så goda vänner längre.
Långsamt men obevekligt dras nätet åt kring familjen Assads livsverk, 40 år av stenhård diktatur.
Kritik och sanktioner från väst kan Assad bara rycka på axlarna åt. Ett uttalande från FN:s säkerhetsråd är inte heller något som får honom att sova dåligt om nätterna. Han vet att Ryssland och Kina stoppar varje försök till en utländsk militär intervention. Örfilar från kompisarna i Arabförbundet är svårare att värja sig mot.
I nuläget har Syrien egentligen bara en riktig vän kvar, Iran.
Lovande
För prästerskapet i Teheran är Damascus en trogen och viktig allierad. Iran har lovat att öppna plånboken rejält i den händelse Syrien drabbas av kännbara internationella sanktioner.
Det folkliga upproret i Syrien har pågått i fem månader. Tack vare urskiljningslöst våld mot civilbefolkningen har Assad fram till nu kunnat behålla kontrollen trots att tiotusentals människor gett sig ut på gatorna för att protestera. Vad kan civila göra mot stridsvagnar och krypskyttar?
Minst 1 600 människor har redan offrat sina liv för drömmen om mer frihet. 12 000 har fängslats, enligt beräkningar från internationella organisationer för mänskliga rättigheter. Det faktum att flera hundra soldater dödats kan tyda på att även oppositionen i viss mån fått tag på vapen.
Arabländernas fördömanden ger oppositionen lite hopp om att Assad kanske trots allt går att besegra.
Efter en lovande inledning i Tunisien och Egypten har den arabiska frihetsvågen gått rejält på pumpen i Syrien, Libyen, Jemen och flera andra länder. Om regimen i Syrien faller kan det bli en inspiration för demokratikämpar i många andra länder där de kämpar i motvind.