Tog ett beslut – i sista sekunden

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

USA slipper statskonkurs – men det är de fattiga som drabbas värst

Ingen ville få skulden för att tvinga fram en ny ekonomisk kris i USA.

Därför enades i natt republikaner och demokrater i elfte ­timmen för att undvika en statskonkurs.

Därmed kan världen förhoppningsvis andas ut. För den här gången.

helskärm

Man kan likna den kamp som pågått i flera månader om att ­höja maxtaket för hur mycket den amerikanska staten får låna, vid ett ”chicken race”. Republikaner och demokrater har kört sina ­bilar rakt mot varandra

i hög fart, i hopp om att vinna politiska poäng. Ingen ville bli den som väjde först.

I natt väjde de båda i sista stund för att undvika en frontalkrock. Demokraterna tvingades väja lite mer.
 

Republikanerna slipper gå med på några skattehöjningar. En förlust för presidenten. Däremot ser uppgörelsen ut att sträcka sig över presidentvalet nästa år, vilket är en seger för Obama.

Om uppgörelsen hade spruckit på målsnöret och skuldtaket inte höjts hade den amerikanska statens pengar tagit slut i morgon. Den hade inte längre kunnat betala ut ­löner och pensioner till alla och inte kunnat betala alla räkningar.

Det hade troligen lett till att USA fått sin kreditvärdighet sänkt ­vilket hade inneburit höjda räntor. Den bräckliga uppgången i USA hade kunnat knäckas och landet hade riskerat att kastas in i en ny ekonomisk kris.

Republikanerna har fem i tolv insett att de skulle förlora på att driva saken så långt. Väljarna skulle straffa dem hårt vid nästa val.
 

Ytterst är bråket en positionering inför presidentvalet 2012. Fortsatt hög arbetslöshet och ekonomiskt kaos ser i nuläget ut att ­vara republikanernas enda chans att slå Obama. De har ett intresse av att det inte går för bra för USA (och därmed för Obama). Men att vägra höja lånetaket vore att ­alltför tydligt ta på sig ansvaret för en ekonomisk kollaps och skulle därmed slå tillbaka mot dem själva.

Men insatserna är högre än så. Hela världsekonomin drabbas negativt om USA tvingas ställa in betalningarna.

Lägg till det krisen i Grekland och eurozonen som redan grävt djupa hål i EU:s finanser. En kris till kan skapa ­finansiell panik.

Enda skälet till att börserna inte skakat mer än de gjort de ­senaste veckorna, är att marknaden utgått från att de amerikanska politikerna inte kan vara så korkade att de medvetet utlöser en ny kris i världsekonomin. Skulle USA verkligen ställa in betalningarna är det risk för kraftiga börsras och finansiell oro.
 

Det är tuffa besparingar USA nu ska genomföra. 3 000 miljarder dollar på tio år.

I grund och botten är det en nödvändig besk medicin. Amerikanerna har alltför länge levt över sina tillgångar. Nån gång måste notan betalas. Men nu blir det de fattiga som får ­bära den tyngsta bördan.

Mer rimligt hade varit om besparingarna kombinerats med skattehöjningar för de ­rikaste.

En uppgörelse innebär att det för första gången på flera ­månader förhoppningsvis kan bli ­lite lugn och ro på finansmarknaderna. Kanske till och med en gnutta optimism.