Bomben smällde mitt i Oslo

Johanna Hellsten

Den 950 kilo tunga bomben detonerade i hjärtat av Oslo - i regeringskvarteret.

Då gick polisledningen ut med en varning.

– Använd skjutvapnet mot polis utan legitimation, säger insatsledaren Thor Langli att uppmaningen var.

Bomben skakade stora delar av Oslo centrum, fönster krossades och väggar föll samman.

Åtta personer miste livet, flera av dem omedelbart. 209 skadades, varav elva allvarligt.

I dag fokuserar rätten på det som skedde när bomben detonerade och en mängd bevis ska läggas fram. Flera vittnen ska höras, däribland obducenter.

Först ut att bli hörd är säkerhetschefen Tor Inge Kristoffersen. Han berättar om när Breivik parkerade bombbilen i Oslo.

Tillsammans med en kollega hade han börjat jobba klockan 14 den 22 juli i vaktcentralen i regeringskvarteret.

"Han låste bilen"

Kollegan fick ett samtal från receptionen om en bil som stod illa parkerad framför ingången.

– Jag började kolla på övervakningsfilmen och spelar tillbaka tre minuter. Då finns ingen bil där. Men sedan svänger en vit varubil in. En man kliver ut och låser bilen. Han går därifrån stilla och lugnt, säger säkerhetschefen.

Sen exploderar bilbomben.

Thor Langli, en rutinerad poliskommisarie vid Oslopolisen, blev kort efter explosionen utsedd till insatsledare för dådet vid regeringskvarteret.

– Jag hörde explosionen och körde mot regeringskvarteret. När jag kom fram såg jag redan ett par ambulanser.

– Det var enorma skador, på byggnader och människor.

Han lämnade bilen och gick in mot de förstörda byggnaderna.

"Varnade för poliser"

Där möttes han av hemska bilder.

– Där låg två svårt skadade på marken. Ambulanspersonal kom springande med skadade på bårar.

Polisen och insatsstyrkan organiserade sig snabbt i området, enligt Langli.

– Snabbt sa man att det var ett terrorangrepp och därmed jobbade vi utifrån att det kunde finnas fler bomber.

Lite senare varnade polisledningen för att gärningsmannen kunde finnas i de egna leden.

Enligt insatsledaren informerades alla om att vara vaksamma på och avvisa eventuella okända kollegor från området.

– Poliser man inte kände, och som inte kunde legitimera sig ordentligt, skulle inte släppas förbi avspärrningarna. Vi hade fått uppgifter om en person med vaktuniform eller polisuniform satts i direkt koppling till bomben.

– I yttersta fall, om det behövdes, skulle man använda skjutvapen för att avvisa polis utan legitimation.

Fyra meter bombkrater

Bombexpert Svein Olav Christensen berättar i rätten om en rekonstruktion av bilbomben.

– Bomben tog vi fram utifrån den tilltalades egna uppgifter.

– Bomben vägde 900 kilo, och bestod av bland annat konstgödsel. Det är rätt typsikt innehåll, till exempel när man ska spränga i berg. Startladdningen på 50 kilo som den tilltalade ska ha använt ville vi inte rekonstruera i detalj - eftersom vi värnar vår säkerhet.

Rekonstruktionsvideon visas upp och det blir tyst i rätten.

– Man ser ett hav av eldflammor. Om bomben finns i en bil gör trycket att bilen blir upplöst i småbitar. Fragmenten slungas i väg 1 000 meter per sekund. Fragmenten är alltså små stålbitar.

Dödlig tryckvåg

Utifrån de skador som uppstått på hus, och främst fönster, har beräkningar gjorts på hur stark tryckvågen varit.

– Tryckvågen ger stor fara för död eller allvarliga skador. Tryckvågen är direkt dödlig i upp till cirka 25 meter, och allvarliga skador upp till 40 meter.

– Det som var receptionsområdet slungades in genom huset och ut på baksidan.

Efter lunch förhörs två kriminaltekniker.

En av dem Eva Birkefeldt Ragde tar med rätten och åhörarna in i det förstörda regeringskansliet - hon visar bilder och berättar om alla skador.

– Det här är receptionen, säger hon och visar en bild på något som kan liknas med ett betongskelett.

Inget av inredningen finns kvar. Inga ytterväggar finns kvar. Husets markplan är helt utblåst.

Flera departementsbyggnader blev helt förstörda av bomben. Kunskapsdepartementet är ett av dem.

Medarbetarna arbetar fortfarande i tillfälliga lokaler. Och inför rättegången satte man tillsammans upp förhållningsregler, skriver VG.

"Rättegångsfria zoner"

Till exempel har man infört så kallade "rättegångsfria" bord i matsalen.

Kunskapsministern säger att det måste vara okej att vilja välja bort hela eller delar av rättssaken, om man så önskar.

– På några av borden ligger en lapp vid blomkrukan, det står att det inte ska pratas om rättssaken vid det bordet. Där kan folk sätta sig ner och slappna av och tala om annat. Då kan folk få välja själv, säger kunskapsminister Kristin Halvorsen till VG.

Känslosam eftermiddag

Det brister för många överlevande och anhöriga när både en kriminaltekniker och obducent förhörs om dödsorsakerna.

– I rapporterna som rätten har fått ta del av vill jag varna för många starka bilder, säger rättsläkaren Arne Stray Pedersen.

Många av åhörarna gråter.

Vi får veta att en 33-årig man i vit skjorta stod närmast bombbilen när den exploderade den 22 juli.

– Han var på väg in i receptionen i regeringsbyggnaden. Utanför dörren mötte han en 35-årig kvinna som lämnade byggnaden, säger kriminaltekniker Ole Morten Størseth.

Båda mannen och kvinnan dog ögonblickligen.

Dödsoffer för dödsoffer gås igenom. Skador, trasiga kroppar och dödsorsaker. Varje offer nämns vid namn och rätten får veta vilka de var, var de var på väg och vad de gjorde precis när bomben exploderade.