”Vården är inte anpassad efter män och deras behov”
Uppdaterad 2019-04-18 | Publicerad 2019-04-17
Varför mår så många unga killar dåligt?
Och varför ber de inte om hjälp?
– En av orsakerna kan vara att det inte anses manligt, säger Kyriaki Kosidou, överläkare och specialist i psykiatri.
Kyriaki Kosidou är överläkare samt specialist i psykiatri och social medicin på enheten för Psykisk Hälsa på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Stockholm.
Hon tycker att killars mående borde uppmärksammas mer.
Vad finns det för skillnader när det gäller psykisk ohälsa mellan killar och tjejer?
– Generellt sett uttrycker tjejer mer oro och nedstämdhet än killar, men detta kan bero på att killar uttrycker sin ohälsa på annat sätt – till exempel genom beroendeproblematik eller destruktiva handlingar. Kvinnor söker mer vård för psykisk ohälsa än män. När det gäller barn och unga upp till arton år är det dock många killar som får vård för psykisk ohälsa och den vanligaste diagnosen är ADHD. Drygt tio procent av tonårskillar i Stockholms län har fått diagnosen ADHD vid något tillfälle. För tjejer är den siffran drygt fem procent.
”Killar är inte lika verbala”
Kyriaki Kosidou menar att man måste vidga begreppen när man talar om psykisk ohälsa.
– Man tänker lätt på depression och ångest men det är inte bara det som är aktuellt när det gäller unga. Många vårdas för neuropsykiatriska diagnoser som ofta samvarierar med depressions- och ångestbesvär. Tjejer rapporterar mer ångestsymptom. Killar är inte lika verbala och där finns även en större risk för suicid, missbruk och kriminalitet senare i livet, säger hon och tillägger:
– Depression och ångest ökar starkt i tonåren och i vuxen ålder är det dubbelt så många kvinnor som män som får vård för psykisk ohälsa. Men skillnaden i vårdkonsumtionen betyder inte att männen är psykiskt friskare än kvinnor. Det är till exempel två gånger vanligare med självmord bland män i Sverige.
Men varför är det fler kvinnor än män som söker vård?
– Jag tänker på två saker. Dels faktorer som att män tvekar att söka hjälp för att det inte anses manligt att be om hjälp, och där får man kanske använda sig av mer kampanjer och uppmärksamma detta. Dels kan man tänka att vården kanske inte är anpassad efter män och deras behov. Männens mående kan ta sig många andra former, som olika former av beroenden – som kanske inte är en lika bra integrerad del av den psykiatriska vården.
Varför ökar psykisk ohälsa bland unga?
– Det finns en långsiktig ökning av den självupplevda psykiska ohälsan sedan 90-talet och den psykiatriska vården har också ökat rejält bland de unga. Det skulle kunna tyda på att unga mår sämre – men kan också bero på att fler vågar söka vård. Men även på att unga söker för andra skäl i dag. Man vet mer om psykisk ohälsa nu och det finns kanske inte lika mycket stigma kring att söka vård för detta längre.
”Det är bra att fler söker vård”
Kyriaki Kosidou tycker att man ska vara försiktig med att att ange orsaker till att så många upplever psykisk ohälsa.
– Även om det finns ett flertal enstaka samband med riskfaktorer har jag svårt att se en sammanhållen förklaring av fenomenet. Vi behöver förstå mer vad det är som genererar psykisk ohälsa. Jag brukar ibland säga att det i alla fall inte finns studier som tyder på att psykisk ohälsa har minskat, och att det är en utmaning hur man än ser det. Viktigt är att inte glömma att det i grunden är bra att fler söker vård – då kan de få sina behov tillgodosedda.
Vad ser du för lösningar, hur kan vi minska den psykiska ohälsan?
– Allt pekar på att skolan har en viktig roll och att social utsatthet är en viktig faktor för hälsa. Det handlar också om tillgänglig vård tidigt. Men vi lever i ett stressat samhälle och vi behöver förstå bättre vad som har hänt i samhället och hur flera unga ska slippa utveckla psykisk ohälsa. En fråga man kan ställa sig är varför vi inte mår bättre i dag trots att vi har det materiellt bättre. Kan det vara så att vår kultur producerar psykisk ohälsa? Något fel är det i vårt system, tänker många, säger Kyriaki Kosidou.
Läs fler artiklar i serien:
Sju killar berättar: Så gör vi för att må bättre
Aftonbladets Frida Söderlund: Därför skriver vi om hur unga mår
Statistiken: ”Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland unga”
1 500 personer tar sitt liv varje år: ”Ett samhällsproblem”
Viktor Frisk: ”Alla trodde att jag var lyckligast i världen”
Erik Niva: ”Mitt mående styrs av fotbollen”
Erik Lundin om mörka tiden: ”Många som har dött på vägen”
Anis Don Demina om pappans sista ord: ”Gör mig stolt”
Psykologen: Så ska du agera om ditt barn mår dåligt
CHATTA: Ställ dina frågor om psykisk ohälsa
Hur mår du? – dela din historia med andra här