Svenska officerare på gränsen mellan Nord- och Sydkorea: ”Är ett allvarligt läge”
Uppdaterad 2017-09-09 | Publicerad 2017-09-07
IMJINGAK. På ena sidan finns en av världens mest slutna diktaturer, som just genomfört sin kraftigaste provsprängning av kärnvapen hittills.
På den andra ett högteknologiskt land som svarat genom stora militärövningar med skarp ammunition.
I den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea verkar fem svenska officerare – med uppdraget att se till att vapenstilleståndet inte bryts.
Kanske kan ett litet hus i en övergiven gränsby bli platsen där den kommer, början på slutet av den mycket långdragna konflikten mellan Nord- och Sydkorea.
Byggnaden, som är placerad precis på gränslinjen, har två dörrar. Genom den sydligaste av dem kommer varje vecka företrädare för den oberoende övervakningskommissionen NNSC in för att hålla ett formellt möte. Genom den norra dörren, som vetter ut mot diktaturen, kommer ingen. Sedan 1995 har Nordkorea inte någon dialog alls med fredsbevakarna vid gränsen.
Mötesprotokollen läggs i en brevlåda. Den får tömmas med jämna mellanrum eftersom den mycket slutna statens soldater aldrig rör den.
Har aldrig besökt Nordkorea
Fem av officerarna i NNSC kommer från Sverige. Sedan ingår ytterligare fem från Schweiz och två från Polen. Kommissionens uppgift är att se till att vapenstilleståndet från 1953 efterlevs.
Sverige har länge haft en unik roll på den koreanska halvön. Landet var det första som skickade nödhjälp till Nordkorea under kriget på 50-talet. 1975 blev Sverige den första västmakt som öppnade en ambassad i diktaturen. Beskickningen är skyddsmakt åt USA, som inte har någon representation på plats.
– Det känns väldigt bra att Sverige kan vara en så viktig spelare i området, men samtidigt är det lite märkligt att arbeta här. Man ser soldaterna stå på andra sidan demarkeringslinjen i givakt och med blicken rakt fram. Men vi träffas aldrig. Det är en annorlunda uppgift. Annorlunda och viktig.
Det säger överste Anders Stach, ställföreträdande chef för den svenska delen av NNSC. Det är han och de andra officerarna i organisationen som kommer till de där mötena varje vecka. Och varje vecka är dörren i andra änden av rummet lika stängd.
Men kanske kommer den att öppnas någon gång i framtiden. Om en representant från diktaturen skulle kliva in och inleda en diskussion så vore det en internationell sensation. Men enligt Anders Stach är det långtifrån otänkbart.
– Att gå in i det rummet och börja prata kan vara ett sätt för Nordkorea att närma sig omvärlden utan att riskera att tappa ansiktet. Det är inte helt omöjligt att det kommer att ske.
- Vill du ha utrikesnyheter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Utrikes på Facebook!
Det är dock inte särskilt troligt att det är överste Stach som sitter på andra sidan bordet när Nordkoreas sändebud gör entré. I januari nästa år lämnar han sitt uppdrag på Koreahalvön, och i nuläget finns det inte mycket som tyder på att relationerna mellan de två länderna är på väg att förbättras.
– Förhoppningar finns det alltid. Men just nu har jag svårt att se några tecken på en långsiktigt positiv utveckling.
Anders Stach har varit stationerad vid den koreanska gränsen i ett och ett halvt år. Han har aldrig satt sin fot i Nordkorea, trots att dörren till förhandlingslokalen är olåst.
Vad skulle hända om du öppnade den och gick in?
– Det vet jag inte.
Skulle du riskera att bli skjuten?
– Nej, det tror jag verkligen inte. Men jag vet inte vad som skulle inträffa, och jag har inte kommit för mig att pröva.
1,5 miljoner soldater i området
Efter att Nordkorea genomförde sin sjätte provsprängning av kärnvapen i förra veckan är läget i krisen akut. Från diktaturen kommer uppgifter om att ett nytt missiltest kan vara nära förestående, samtidigt som Sydkorea genomför gigantiska militärövningar som svar på provokationerna.
På den globala arenan har USA:s president Donald Trump hotat med ”eld och raseri” om inte aggressionerna från Nordkorea upphör. I FN diskuteras nya sanktioner mot diktaturen, något som fått Rysslands Vladimir Putin att varna för en antågande ”global katastrof”.
I gränsområdet mellan de två länderna finns ungefär 1,5 miljoner soldater. Omkring 500 000 av dem är sydkoreanska. Resten tillhör Nordkoreas armé, som enligt internationella bedömare är världens fjärde största.
”Risken har ökat”
En av arbetsuppgifterna för Anders Stach och hans kollegor är att inspektera de militära förbanden vid gränsen. Trots den dramatiska händelseutvecklingen är läget på marken tämligen oförändrat, enligt översten.
– Vi gör regelbundna inspektioner av de sydkoreanska styrkorna för att se så att de inte har annan materiel eller andra posteringar än vad som tillåts i avtalet.
– Vi har inte sett några förstärkningar alls efter testet på den södra sidan, och jag uppfattar att läget är detsamma på den norra sidan.
Den upptrissade stämningen kan dock öka sannolikheten för att oförutsedda händelser får allvarliga konsekvenser.
– Alla blir påverkade av den hotfulla retoriken och den intensiva mediebevakningen. Det blir mer spänt, och soldaterna vid fronten är väldigt nära varandra. Ett vådaskott eller någon annan mindre händelse kan snabbt leda till en eskalering av situationen. Risken för att något sådant sker har möjligen ökat.
Vana vid hot
Aftonbladets utsända träffar Anders Stach i Imjingak, som ligger ungefär fem kilometer från den demilitariserade zonen. På grund av säkerhetsläget är det så här nära det går att komma gränsen utan specialtillstånd.
Alldeles i närheten finns en utkiksplats där det går att se över till Nordkorea. Nedanför den strosar turister bland kaféer och butiker som säljer krimskrams. Stojande skolbarn som är på utflykt passerar förbi. Trots den senaste tidens krigshot och vapenskrammel känns allt märkligt normalt.
Kanske beror det på att sydkoreaner har levt med glödgade utspel från Nordkorea så länge att de närmast blivit en del av vardagen.
– Man ska inte förringa de militära hot som finns. Det är ett allvarligt läge, men vår verksamhet fortsätter som vanligt och jag känner mig helt trygg här, säger Anders Stach.
OBS! Den här artikeln har tidigare innehållit ett liveflöde som inte längre stöds av vår nuvarande sajt. Övrig text i artikeln kan fortfarande innehålla syftningar till det flödet.