Kontrollerna har halverats på fem år

”Det finns en massa människor i Sverige vi inte vet vilka de är eller var de befinner sig”

Joachim Kerpner

Inre utlänningskontroll är avgörande för att efter­lysta ska kunna hittas och utvisas.

Trots det har antalet kontroller mer än halverats de senaste fem åren.

Gränspolischefen Patrik Engström skyller på polisledningen.

– Poliser som arbetar i yttre tjänst upplevde ett bristande stöd från polisledningen under Reva-debatten, säger han till Aftonbladet.

Efter fredagens lastbilskapning och vansinnesfärd längs Drottninggatan i Stockholm, som polisen misstänker har genomförts av den 39-årige uzbekiern Rakhmat Akilov, har polisens möjligheter att hitta gömda asylsökande hamnat i fokus. Migrationsverkets beslut att utvisa Akilov ledde till att han avvek. I februari efterlystes han av polisen, som inte lyckades lokalisera honom.

Gränspolischefen Patrik Engström konstaterar att 18 000 verkställighetsärenden – personer som nekats asyl och ska utvisas – just nu ligger på gränspolisens bord. Av dem har 12 500 avvikit och blivit efterlysta, på samma sätt som Akilov.

– Av de 12 500 efterlysta har en del säkert lämnat Sverige, de har rest hem. Och några har rest till andra länder. Det finns inga säkra data hur många som är kvar i Sverige, säger gränspolischefen.

Men ungefär hur många av de efterlysta gömmer sig här?

– Uppskattningsvis kanske 10 000.

Hanterar 18 000 ärenden – som pappersakter

Gränspolisen består av 1 200 polisanställda, poliser och civilanställda. Många av dem arbetar framför allt med gränskontroll. Men ungefär 200 polisanställda arbetar aktivt med att eftersöka efterlysta som ska utvisas. Gränspolisens spaningsgrupper arbetar huvudsakligen med uppföljning av tips eller mot personer där det finns adressuppgifter. Spaningsgrupperna arbetar också med brottsutredningar relaterade till människosmuggling. Dessutom samarbetar de med Skatteverket, och deltar i till exempel restaurangkontroller och arbetsplatskontroller.

– Men vi skulle förmodligen behöva vara ungefär dubbelt så många för att fullt ut fullgöra uppdraget, säger Patrik Engström.

Hur många av de 10 000 som gått under jord har eftersökts på fältet av polisen?

– Det går inte att svara på, det finns ingen statistik. Vi har inget digitalt ärendehanteringssystem, utan vi hanterar alla våra 18 000 ärenden som pappersakter.

Hur kan ni då prioritera bland ärendena?

– Det finns inget it-stöd för att prioritera de här ärendena.

Vill få utökade möjligheter

Patrik Engström konstaterar att en ökad satsning på inre utlänningskontroll – som kan utföras av vilka poliser som helst – är avgörande för att fler efterlysta ska kunna hittas och utvisas.

Inre utlänningskontroll innebär att en polis får kontrollera att en person får vistas i Sverige, om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig i landet. Kontrollen ska i första hand basera sig på iakttagelser, spaningsuppgifter, underrättelseuppslag och tips. Men inre utlänningskontroll får också ske vid frihetsberövande, brottsutredning, trafikkontroll och ordningsbrott.

Gränspolischefen vill nu att polisen ska få utökade möjligheter att göra inre utlänningskontroll:

– Vi har lyft frågan till Justitiedepartementet om att se över reglerna för hur vi kan arbeta med inre utlänningskontroller, och framför allt hur man kan arbeta med inre utlänningskontroller i gränsnära områden, säger Engström.

”Dåligt stöd från polisledningen”

Vilka förändringar kan det handla om i gränsnära områden?

– Att kraven för att få genomföra en kontroll skulle vara lägre.

De inre utlänningskontrollerna har stadigt minskat sedan 2012, då över 42 000 gjordes. Förra året gjorde knappt 19 000. Vad beror minskningen på?

– Dels beror den på att specialisterna inom gränspolisen som arbetar med det här har varit upptagna av yttre gränskontroller i region Syd. Men framför allt beror det nog på att personal som arbetar i yttre tjänst, ingripandepoliser, som är de som gör väldigt mycket inre utlänningskontroller, inte har fått tillräckligt mycket utbildning i hur man ska göra det här på ett bra sätt. De har saknat ett bra mobilt stöd, i hur man ska göra och rapportera de här kontrollerna.

– Efter Reva-debatten upplevde många poliser dessutom – med rätta – att polisledningen inte förklarade och försvarade det arbete som polisen hade utfört. Det som de hade ålagts av lagstiftaren att göra. De kände en otrygghet på grund av dålig kommunikation och dåligt stöd från polisledningen, säger Engström.

Reva-debatten uppstod i samband med polisens Reva-projekt 2013. Reva står för "Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete", och syftar på polisens arbete med att hitta efterlysta asylsökande som ska utvisas.

Patrik Engström har själv mött många poliser som är kritiska mot polisledningen:

– Ja, när jag pratar med poliser som arbetar i yttre tjänst så är det en av de bilderna som jag får, de upplevde ett bristande stöd från polisledningen.

Innefattar polisledningen dig också?

– Absolut.

Inspektion av kontrollerna

Vad säger du i dag om kritiken mot polisen för rasprofilering i samband med Reva-projektet – att personer kontrollerades enbart på grund av utseende, språk eller namn?

– Det var en kritik som framfördes på lite olika sätt av debattörer. Men Rikspolisstyrelsen genomförde 2014 en inspektion av den här verksamheten och gick igenom de kontroller som hade genomförts. Det fanns brister i dokumentationen och det fanns brister i redovisningen, men man hittade inga tecken på att profilering hade skett på felaktiga grunder. Det betyder inte att enskilda inte kan ha upplevt att de har blivit profilerade på ett sätt som inte är förenligt med lagstiftningen, men att man har upplevt det betyder inte nödvändigtvis att man har blivit utvald för kontroll på felaktig grund.

Finns det ett motstånd bland polispersonal att nu, 2017, utöka den inre utlänningskontrollen på grund av de polisledningens agerande under Reva-projektet?

– Ja, det finns risk för det. Därför är det extremt viktigt att polisledningen, däribland jag själv, nu är väldigt tydliga. Inre utlänningskontroller är en viktig uppgift för att upprätthålla den kontrollerade migrationen som riksdagen har beslutat om att vi ska ha.

Rekordmånga ärenden till Säpo

Hur ska polispersonalen på fältet agera vid de inre utlänningskontrollerna?

– De ska följa de regler som finns, de ska söka det metodstöd som finns på polisens interna nätverk, och om de känner sig osäkra ska de kontakta sina gränspolissektioner eller gränspolisgrupper.

Mycket få av de 12 500 asylsökande som är efterlysta för att de ska utvisas utgör en säkerhetsrisk. Sedan 2010 har Migrationsverket lämnat över totalt omkring 1 600 ärenden till Säpo för bedömning, sedan Migrationsverket misstänkt att den asylsökande utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Säpo har i sin tur bedömt att drygt 130 av de 1 600 verkligen utgjort en säkerhetsrisk.

Förra året steg antalet ärenden från Migrationsverket kraftigt, och rekordmånga ärenden – 739 – skickades till Säpo. Bara i 50 av fallen 2016 kom Säpo fram till att de utgjorde en säkerhetsrisk.

En del av dessa personer befinner sig i dag i förvar. Samtidigt kan Säpos presstalesperson Karl Melin inte säga var alla riskklassade personer som fått avslag på asylansökan befinner sig, enligt Svenska Dagbladet. Gränspolischefen Patrik Engström kommenterar Säpos uppgifter till Aftonbladet:

– Vi har 12 500 efterlysta som vi inte heller vet var de befinner sig. Jag tror man måste vara ärlig och vara tydlig med att det finns en massa människor i Sverige som vi inte vet vilka de är eller var de befinner sig.

Är det ett stort problem?

– Ja, när det avser människor som vill ont så är det ett problem.