Mariia, 22, utmanar Nato-topparna: ”Behövs mer”
Publicerad 2024-07-11
WASHINGTON. Inne i Nato-gemenskapens svala, luftkonditionerade kyla har nya beslut till stöd för Ukraina fattats.
Men man behöver ta sig över stängsel, vakter och blockader, ut den i helvetiska värmen utanför för att höra någon säga som det är.
– Självklart är det inte nog, säger Mariia Hlyten, 22.
Nato-toppmötet i Washington är en mycket välartad och välregisserad tillställning. Män och kvinnor står på välbelysta rader i kostymer och dräkter, för att stämpla beslut som i stort sett är framförhandlade i förväg.
Men över hela tillställningen hänger den mörka skuggan av Rysslands krig mot Ukraina.
President Zelenskyj kommer att få med sig en rad nya beslut hem till Kiev:
- Nato etablerar ett nytt kommando som ska samordna stödet med utrustning och träning av ukrainska soldater. Runt 700 personer kommer att jobba med det i Wiesbaden i Tyskland och på logistikcentrum i östra Europa.
- Alla allierade lovar att hjälpas åt att skramla ihop minst 40 miljarder euro nästa år i militärt stöd till Ukraina. Tanken är att stödet sedan ska fortsätta långsiktigt.
- Ett Ukraina- och Nato-gemensamt tränings- och analyscentrum etableras.
- Nato skickar ett särskilt högt sändebud till Kiev.
Allt detta är självklart positiva steg för Ukraina.
Men vägt mot den verklighet som framträder i mötets kulisser är besluten inte lika tunga.
En hög Nato-tjänsteman, som uttalade sig mot löfte om anonymitet, beskrev häromdagen att Nato bedömer att Ryssland kan upprätthålla sin krigsekonomi i många år.
Med det stöd som nu ligger kan Ukraina, kanske, börja återta territorium först någon gång nästa år, som Nato ser det.
– Vi ska inte underskatta Ryssland. Man har visat en beredskap att uthärda enorma militära förluster. Planerna för långsiktig militär tillväxt visar på en beredskap att utvidga kriget, säger Nato-tjänstemannen.
– Vi måste vara beredda att stötta Ukraina bortom 2025. Det här är inte en konflikt som är trolig att ta slut i någon nära framtid.
”Vi fick inte stödet i tid”
I ett avspärrat hörn utanför det stora kongresscenter i centrala Washington där toppmötet hålls står en liten grupp demonstranter med blågula flaggor i den 35-gradiga, kompakta hettan.
Mariia Hlyten, 22, gömde sig i flera veckor i en källare utanför Kiev när Ryssland ockuperade hennes by i början av kriget.
Sedan hon lyckades ta sig till USA för att studera har hon startat en aktivistgrupp, som varje dag demonstrerar för Ukrainas sak utanför den amerikanska kongressen.
Nu har de flyttat sig till Nato-toppmötet, för att försöka fånga beslutsfattarnas ögon med sina plakat.
– Vi hittade en jättebra plats igår, där det inte fanns stängsel. Vi såg Charles Michel [Europeiska rådets ordförande], som vinkade till oss, han var inte ens i en bil. Vi såg Joe Bidens kortege. Så vi har definitivt sett lite folk.
Hon tycker inte att det stöd Nato-ledarna presenterat räcker.
– Det kunde alltid vara bättre för Ukraina. Vi är tacksamma för det vi får, och för att Ukrainas president kunde komma hit och tala.
– Samtidigt, medan vi står här behöver många hjälp i Ukraina, när de slåss för att skydda hela världen och Europa. Ryssland väntar inte på något. De bryr sig inte om sin armé eller sin befolkning, de vill bara förstöra Ukraina och ukrainsk kultur.
Att det senaste amerikanska stödpaketet satt fast i kongressen så länge ledde till att Ukraina förlorade mark tidigare i år, menar hon.
– Vi försökte skydda våra gränser, men vi fick inte stödet i tid. Det vi får nu räcker inte för att återta våra territorier och återställa 1991 års gränser. Det är det enda som är rättvist, som låter oss stoppa Rysslands terror.
Kristersson: Förstår att Zelenskyj förväntar sig mer
Det hon och de andra demonstranterna vill ha i första hand är amerikansk tillåtelse att använda långräckviddiga vapen mot ryskt territorium.
– Ryssland kan fortfarande attackera barn och barnsjukhus mitt på dagen i Kiev, och vi kan inte slå tillbaka. Om vi kunde göra det kunde vi åtminstone hindra att något sådant upprepas. Det är vårt enkla krav. Att inte behöva ta emot attacker utan att kunna svara. Det låter bara som rättvisa.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson har svårt att svara på om stödet kommer att räcka för att låta Ukraina avsluta kriget på goda villkor.
– Ärligt talat är det ingen som vet. Men alla vet att utan starkt stöd från europeiska länder och från USA skulle Ukraina vara i en mycket svårare situation, säger Ulf Kristersson till Aftonbladet.
– Vi gör det vi ska göra. Jag förstår verkligen att president Zelenskyj förväntar sig mer och snabbare, men jag tycker att vi gör det vi ska just nu.