Här är dina tio största problem, Kristersson
I dag väljs Ulf Kristersson till ny M-ledare. Han kommer inte till dukat bord.
Problemen hopar sig. En lång rad tuffa utmaningar väntar honom. Och M:s nye partiledare har inte många dagar på sig, för att börja ta itu med dem.
Han ska ena partiet. Få ihop Alliansen. Få fason på opinionssiffrorna. Och göra sig själv känd.
Det är kort om tid, kanske alltför kort. Här är Ulf Kristerssons största utmaningar.
1. Partisplittringen
Man brukar säga att Moderaterna är som ett bolag. Vd:n partiledaren styr och alla andra gör som hen vill.
Men så har det inte varit på senare tid. Tvärtom är partiet djupt splittrat. Splittringen går mellan Stockholms pojkar och flickor, två falanger som bekrigar varandra utan att någon utomstående riktigt förstått vad det handlar om utom positioner, det vill säga makt.
Men vi har också splittringen mellan kommunalråden och partitoppen där de förra anser att de senare inte begriper vad som händer i den så kallade verkligheten.
Till det ska läggas de skilda uppfattningarna om Sverigedemokraterna. Finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) tänker inte prata med Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting trots att den avgående partiledaren påbjudit det i riksdagen.
2. Allianssplittringen
Kristersson blir i dag inte bara M-ledare utan också statsministerkandidat och ordförande för Alliansen. Även den är splittrad: i en konservativ del med M och KD och en liberal del med L och C. Sprickan kom i öppen dager för ett par veckor sedan.
M och KD röstade för att försvarsminister Peter Hultqvist skulle lämna regeringen, C och L gjorde det inte. När det gäller synen på SD går ravinen mellan M och de tre andra partierna. Regeringsfrågan är en annan fråga där partierna tycker olika.
Splittringen måste snabbt överbryggas om Alliansen ska ha en chans att vinna valet om elva månader.
3. Otydligheten
Moderaterna har inte bara lagt om synen på SD. De har också omvärderat sin gamla politik på en lång rad punkter. Det har dock inte lett till ökad tydlighet. Tvärtom är det okänt för de flesta vad Moderaterna egentligen vill utom att samtala med SD i riksdagen.
Det är ett livsfarligt tillstånd för ett parti. Väljarna vill ha tydliga besked som de kan förhålla sig till, positivt eller negativt.
4. Sverigedemokraterna
Vilken attityd vill den nye partiledaren att hans parti ska ha till SD? Med munnen håller han fast vid den partilinje som lades i januari i år (tala med) men man får en känsla av att han vill glida ur alltihop utan att någon märker det.
Det senare kan bli nödvändigt för att åter samla Alliansen.
Och i praktiken verkar samtalen i riksdagen hittills inte ha gett någonting över huvud taget.
5. Opinionssiffrorna
I valet 2014 tappade M nästan sju procentenheter, efter avgående Anna Kinberg Batras SD-uttalande i januari har ungefär lika många försvunnit. Stödet är nu nere på samma nivå som i katastrofvalet 2002 och Kristersson måste jobba sig genomsvettig för att få upp det.
6. Brådskan
Nästa val äger rum den 9 september nästa år. Det är både en kort och en lång tid i politiken. Men för att ta upp Moderaterna ur det slukhål där partiet befinner sig är det kort tid. Kristersson har bråttom, bråttom.
Lars Leijonborg tog över rodret för Liberalerna ett år före ett val. I det förlorade partiet mer än var tredje väljare och hamnade på beskedliga 4,7 procent.
7. Anonymiteten
Ulf Kristersson är okänd för den stora allmänheten. Det får inte en partiledare vara. Det kan tidigare C-ledaren Lennart Daléus intyga.
Han blev visserligen partiledare bara tre månader före valet 1998 men var så anonym för väljarna att Centern satsade på affischer med orden ”Det här är Lennart”. Partiet tappade 2,6 procentenheter till historiskt låga 5,1 procent.
8. Nystarten
M-toppen ser efter extrastämman i dag exakt likadan ut som den gjorde före. Med ett enda undantag – Anna Kinberg Batra ingår
inte längre. Med samma persongarnityr, och en stor enighet om att den nuvarande politiken, ska Ulf Kristersson ändå signalera nystart. Det blir en svår nöt att knäcka.
9. Kommunikationen
De som avsatte Anna Kinberg Batra förklarade den extraordinära åtgärden med att hon var otydlig som kommunikatör. Politiken är det inget fel på.
Ulf Kristersson måste alltså bli betydligt tydligare än företrädaren för att inte ådra sig samma kritik som hon fick. Är han mogen det? Man vet inte. I den grenen är Kristersson hittills ganska oprövad.
10. Framtidsoptimismen
Moderaterna har utvecklats sig till någon typ av gnällhöger. Ett typexempel är det fullständigt huvudlösa förslaget om trängselskatt på järnvägen som partiet lanserade för några veckor sedan.
Och då ska man ha i minnet att M motarbetat förslaget till ny flygskatt med näbbar och klor. Men järnvägen går tydligen att beskatta.
Att gnälla duger inte för ett parti. För att väljarna ska lyfta på ögonlocken krävs ett framtidsprojekt, gärna av djärv karaktär. Alltför sent inför förra valet sjösatte Alliansen Sverigebygget som hade precis just det. Både Alliansen och Moderaterna skulle behöva en motsvarighet i det här valet. Gnugga geniknölarna, Kristersson.