Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sverker

– Att vara tuff handlar om så mycket annat

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-17

Världens starkaste man Magnus Samuelsson om varför han ratade rollen i ”Gladiator” – och tackade ja till ”Let’s dance”

I går gav Magnus Samuelsson återigen styrkebesked i ”Let’s dance”.

Men en gång i tiden nobbade världens starkaste man att svärdfäktas mot Russell Crowe i filmen ”Gladiator”.

– Jag sa att de får hitta någon annan, säger Magnus Samuelsson.

Det började med en skivstång hemma i mammas tvättstuga, och med skådespelaren och före detta muskelbyggaren Arnold Schwarzenegger som främste förebild, för den då 16-årige Magnus Samuelsson.

23 år senare har han inte bara krönts till Världens starkaste man och träffat Schwarzenegger bringa mot bringa. Tv-celebriteter som Jay Leno, Roseanne Barr och Oprah Winfrey tillhör dessutom den skara som utan framgång har försökt att locka till sig ”The giant swede” – som till och med nobbade en roll mot självaste Russell Crowe i filmen ”Gladiator”.

Varför?

Han hade helt enkelt inte lust.

”Du ska fäktas med svärd”

– Efter en tävling i Marocko ringde det en agent och erbjöd mig en filmroll. ”Du ska fäktas med svärd och så”, sa han, och nämnde ett par av skådespelarnamnen. Men det var inga namn som jag, som tittar på mainstreamfilm, kände igen vid den tiden, berättar Magnus Samuelsson.

Det framstod som en b-film, med andra ord?

– Ja, och så sa han att inspelningen skulle äga rum i Marocko. Jag hade ju precis kommit hem därifrån och det var ingen vidare upplevelse och jag sa till honom att jag inte återvänder till Marocko och att han får hitta någon annan.

– Filmen det handlade om hette ”Gladiator” och den såg jag i en biosalong ett par år senare ... Ett par av mina polare som hade roller i den filmen fick senare roller i andra stora filmer.

Hur kommer det sig att du tackade nej till att medverka i Jay Lenos tv-show?

– Det är smickrande och så, men jag vill inte komma dit och lyfta ett par bilar och visa upp mig, som de vill att jag ska göra, det känns lite onödigt. Utan jag vill komma dit för att jag har gjort något och kan utnyttja ett sånt tillfälle till min fördel, som när man skrivit en bok eller något annat.

”Väldigt stor kontrast”

När Magnus Samuelsson nu gör storartad folkhemsdebut i tv-rutan på hemmaplan, sker det bland glittrande trikåer, graciösa höftryck och välbalanserade benlyft.

Ett oväntat drag – och långt från den machovärld bland skivstänger, hantlar, talk och storvuxna karlar som han annars befinner sig i.

– Det är en väldigt stor kontrast mot det jag gör annars, det är ju en ganska grabbig bransch. Jag kommer från en atmosfär på landet där man gillar sånt som anses vara grabbigt, som jakt, folkrace, fyrhjulingar, bilar och lyssna på hårdrock, men att vara tuff handlar ju om så mycket annat. ”Let’s dance” jämfört med den person jag är och det jag lever på är en så stor kontrast det kan bli.

Medan övriga ”Let’s dance”-deltagare pratar varmt om träningen och tävlingen som träningsform, är det snarare raka motsatsen för Magnus Samuelsson.

– Skulle det bli så att jag går längre i tävlingen måste jag nog lägga om min kost. Men jag känner min kropp så pass väl att jag kan bygga upp det igen. När jag tävlar väger jag kanske 155 kilo, nu väger jag 145 och känner mig lätt och smidig som en fjäder.

Följ ämnen i artikeln