"Idol" tar ännu ett steg i rätt riktning
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-28
Nöjesbladets Martin Söderström om veckans tema i "Idol"
På med partyblåsan.
Vässa kortspelararmen.
På fredag ska ”Idol” dansa i neon.
”Las Vegas”.
Det är så TV4 har valt att kalla den här veckans ”Idol”-tema. En rubrik som väl är tänkt att föra tankarna till glitter, glamour, syndigt röd neon och lyxig dekadens.
I klarspråk betyder det att idolerna på fredag kommer att få sätta tänderna i en spretig, men ytterst sympatisk, samling showtunes.
En handfull lika välkända som älskade diamanter ur den stora Amerikanska sångboken. Och precis som i fallet med förra veckans rocktema är det här ett jättekliv framåt för ”Idol” och programproduktionen.
Låtvalen är, som temat antyder, i stort delikata och hopparningarna mellan sång och artist på förhand lika underhållande som intressanta.
Jag tänker på Tove Östman Styrke som kan förvandla Bobby Darins örhänge till ungefär vad som helst.
Jag tänker på Eddie Razaz som redan förra veckan visade att han är fullt kapabel att tackla utmaningar av U2-klass. Att han skulle kunna göra något vettigt av Frankie Vallis ystert sprättande nyförälskelsedänga tar jag för självklart.
Veckans stora utmaning?
Jag hade kunnat säga Rabih Jaber som givits den tveksamma äran att försöka komma i världens coolaste Dean Martins gamla smokingjacka.
Men nej, inte när man tänker efter lite.
Erik Grönwall kommer få fundera ytterligare ett par varv på hur han ska behandla den Dusty Springfield-klassiker han fått lagd i sitt knä.
Inte bara är ”You don't have to say you love me” en av världens, säg, 17 bästa låtar från en av mina topp tre favoritsångerskor genom alla tider.
Den kommer dessutom att kräva något alldeles extra från den unge karaokeledaren.
Grönwall har hittills satsat så gott som samtliga sekiner på power. På att David Coverdale-tackla låtarna så bestämt att plexiglaset förvandlas till konfetti.
Det här låtvalet kommer att falla plattare än Ölands alla pannkakor om den inte smeks kärleksfullt med silkesvantar och omsorgsfull ömhet.
Det kan gå precis hur som helst.
Just därför är det veckans mest intressanta kombination av artist och låt.