Jörgen är en mästare men saknar kultstatus
Publicerad 2011-09-13
Det finns ett par, tre (ja, säg fyra då... möjligtvis fem... max sex) svenska idrottsfenomen jag skulle kunna tugga sönder kubformade sandstensblock för att få se i ”Mästarnas mästare”.
Gunde Svan var en av dem.
Gunde Svan ut.
Jögga Jönsson in.
Hade det varit ”Time out”, ”Fångarna på fortet” eller något annat barnprogram hade förstås ingen brytt sig det minsta men nu handlar det om betydligt viktigare saker än så.
Nåja.
Det handlar i alla fall om ”Mästarnas mästare”, vårt eget lilla Hall of Fame i tv-format.
Jörgen Jönsson platsar förstås där.
Han är en väldigt fin idrottsman på alla sätt och vis och är dessutom unik i hockeyvärlden.
Meritmässigt kan han ensam stoltsera med sin historiska trippel från 2006 när han vann OS-, VM- och SM-guld under en och samma säsong.
Det har ingen annan hockeyspelare lyckats med.
Att han dessutom är ödmjukheten förkroppsligad gör honom än större.
Jörgen Jönsson är stöpt i en mästarform.
Men han är inte kult.
Gunde Svan då, är han kult?
Ja men herregud, slår du upp ”Svan” i ett synonymlexikon får du inte ”långhalsad andfågel” som svar.
Du får läsa epitet som ”nationshjälte” och ”ikon”.
Eventuellt tittar också Christer Ulfbåge och Jakob Hård förbi och petar ner ett par OS-krönikor i ditt brevinkast.
Med sju VM-guld och fyra OS-guld är Gunde Svan, tillsammans med Thomas Wassberg, Ingemar Stenmark, Björn Borg, Ingemar Johansson och någon till, en av våra största och mest mytomspunna idrottsmän genom alla tider.
Det hade varit en ynnest att få ha med honom i programmet.
För de klassiska tv-bilderna förstås.
Som när han efter avklarad sträcka på OS-stafetten i Calgary gav sig ut i spåret igen för att mana på den lite krasslige lagkamraten Torgny Mogren som åkte sistasträckan.
Gunde åkte ikapp Mogren och vrålade:
– Häng i nu, du får vila sen!
Men kanske framförallt för hans tävlingsinstinkt.
1989 åkte Gunde, på ren jävla envishet, ett världscuplopp med bruten arm.
Han vägrade bryta (Sixten Jernberg hade ju aldrig gjort det), använde nummerlappen som mitella och kom evigheter efter täten.
Den envisheten i kombination med en hammare, en spik, lite sandsten eller en tortyrkall dusch... det hade kunnat bli årets bästa tv det.