Anna Nilsson om hatet och hoten efter sina avsexualiserade bilder

Skapade egna varianter av kvinnliga spelkaraktärer: ”Jag ville kritisera”

Illustratören Anna Nilsson, 27, skapade sina egna, avsexualiserade varianter av kända kvinnliga spelkaraktärer.

Det gjorde henne till en av veckans största snackisar inom spelvärlden – samt föremål för både hot och hyllningar.

– Det är helt absurt att man inte kan lägga upp något så oskyldigt utan att få så mycket skit, säger Anna till Spela.

Fightingspelen är – förutom hårda smockor och hadoukens – kända för att vara fyllda av överdimensionerade bröst, klänningslitsar som börjar vid halsen och kvinnliga karaktärer som fullkomligt osar av sex.

Till slut fick den svenska illustratören och konstnären Anna Nilsson från Båstad nog av genrens kvinnobild. Därför publicerade hon egna konceptskisser av ett antal karaktärer från populära fightingserier som ”Soul calibur”, ”Street fighter” och ”Guilty gear” där hon gav förslag på hur karaktärerna istället skulle kunna se ut – utan att vara sexualiserade.

– Jag ville kritisera. Egentligen var det mest ett påtagligt sätt att peka ut att det här är ganska sjukt. Och att man kan göra på många andra sätt, säger Anna.

Utsattes för hot

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Efter att Annas avsexualiserade fightingspelskaraktärer publicerades på den svenska spelsajten Svampriket förra fredagen har hyllningarna strömmat in från hela världen, inte minst sedan tilltaget uppmärksammats av den internationella spelsajten Kotaku.

Men Annas feministiska ställningstagande har också mötts av negativa reaktioner. Upprörda läsare – både från Sverige och utomlands – har under veckan hört av sig till henne för att visa sitt missnöje med hennes nya tolkningar av karaktärerna.

Vissa har även gått så långt som att ta till hot.

– Jag började ganska tidigt reagera på hur vissa spelstudior porträtterar kvinnor i spel, säger Anna Nilsson till Spela. Man tänkte: är sådana här ballongbröst verkligen nödvändiga, och varför kan de inte få ha lika mycket kläder som sina manliga motsvarigheter? Och just i fightingspelen är det ju så enormt genomgående.

”Mer och mer sexualiserade”

Varför tror du att just utvecklare av fightingspel är så dåliga på att uppmärksamma det här?

– Frågan borde egentligen vara: varför har de inte stött på mer motstånd än vad de faktiskt gjort? De flesta som är verksamma inom andra genrer kritiseras ju redan väldigt hårt och bättrar sig därför, de växer upp och lär sig. Medan fightingspelsutvecklarna inte gör det. Det kan ju också ha att göra med att många fightingspel knappt ändrar på sina karaktärer över tid. Men samtidigt fortsätter de att introducera nya karaktärer som är mer och mer sexualiserade och vågade, där brösten blir större och poserna åmigare.

Varför tror du att många har svårt att förstå varför du väljer att belysa det här som ett problem?

– Det här är spelserier som funnit väldigt, väldigt länge. Och folk vurmar väldigt mycket för dem. Man vill helt enkelt inte att någon kommer in och kritiserar ens älsklingar. Samtidigt som feminismen ökar, så ökar ju också antifeminismen. De senare vädrar fara och då måste de gå till motattack på något sätt.

Är det särskilt illa ställt inom just spelvärlden, eller är det du pratar om bara symptom på en större problematik ändå?

– Jag tycker att det är större problem inom spelvärlden än inom många andra sfärer. Det är allvarligt.

”Rent överjävligt”

Likt många andra som gjort feministiska statements inom spelvärlden har du fått ta emot hot. Hur känns det?

– Det är mer än beklagligt. Det är mer än sorgligt. Det är rent överjävligt att man inte kan stanna vid kritik, utan man ska behöva hota också. Det är så mycket apstadiet så att det finns inte. Det är bara riktigt tragiskt. Man kan inte säga någonting annat: det är bara fruktansvärt.

Några av dina mer högljudda kritiker har bland annat anklagat dig för att syssla med ”slut shaming” och rasism när du framställer de här karaktärerna på ditt sätt. Vad tänker du om sådana påståenden?

– Jag tänker att de verkligen griper efter halmstrån. Det är fantastiskt att de lägger sådan tid på att hitta någonting att kritisera mig för. Jag tycker snarare att det är något ganska harmlöst och oskyldigt över att fråga sig: hörrni, är inte det här lite rimligare? De slår verkligen på sina trummor. Så jag har nog mest himlat med ögonen åt det här. Sedan finns det konstruktiv kritik också, och den kan man ta till sig. Men de här påståendena är inte konstruktiva – de är bara ett sätt att försöka slå ifrån sig. ”Om du säger att vi är antifeminister, så säger vi att du är rasist”.

Vad skulle du vilja säga till de som ifrågasätter din rätt att designa om karaktärer på det här sättet då?

– Jag vet inte ens om man orkar bemöta dem. Men det är väl det här med att kontrakultur också måste få finnas. Man måste få ifrågasätta saker och se på dem ur andra betraktningsvinklar.

Har du blivit avskräckt av de negativa reaktioner du fått, eller vill du göra fler liknande saker framöver?

– Redan när vi publicerade skisserna pratade jag och resten av redaktionen på Svampriket om att vi måste göra mer. Jag måste göra mer, och de måste backa mig. Vilket de också gör, helhjärtat. Så det kommer att komma åtminstone ett liknande inlägg till, det sitter jag redan och skissar på. Jag vill även få in männen i teckningarna för att ge ytterligare exempel på varför det här är helt snedvridet.

”Finns väldigt mycket kärlek också”

Hur genusmedveten skulle du vilja säga att spelbranschen är idag?

– Det är jättesvårt. Det händer ju saker, men det började först för några år sedan. Och sedan blir man ju verkligen mörkrädd av hur mycket hot och hat som kan dyka upp som en motreaktion på de här sakerna. Samtidigt som det också finns väldigt mycket kärlek. Så absolut, det händer saker.

Ser du några föredömen bland dagens spelutvecklare?

– Ja, det finns många spelstudior som gör rätt. Telltale gör jättebra grejer, till exempel. Överlag handlar det också om att många spelstudior blir duktigare och duktigare på att ta in kvinnor som gör spel på alla olika nivåer av spelutvecklingen. Då lär man sig – genom att ha kvinnor på arbetsplatsen. För de har inte funnits där i speciellt stor utsträckning tidigare.

Jakob Svärd