– Äntligen har kvinnliga spelarna egna förebilder
Uppdaterad 2012-09-18 | Publicerad 2012-09-11
NHL 13-producenten Andy Agostini om årets upplaga
På torsdag släpps ”NHL 13” – enligt Electronic Arts det största steget serien tagit sedan det mäktiga ”NHL 07”.
Bland nyheterna finns förbättrad skridsko-fysik, vässad ai – och, för första gången, två kvinnliga spelare bland hockeylegendarerna.
– ”NHL”-serien har en hel del kvinnliga fans, säger producenten Andy Agostini till Spela.
Hur har ”NHL 13” påverkats av det nya sättet att åka skridskor på?
– Vår tidigare skridsko-fysik var bra, men långt ifrån perfekt. Ta till exempel sättet en spelare kunde vända på en femöring, 90 grader, bara så där. Folk kunde använda sig av det till sin fördel för att ta sig förbi försvarsspelare. Den nya skridsko-fysiken utgår från skridskorna. Hockeyspelare kan inte ta sig fram hur som helst. Med den nya motorn får man faktiskt känslan att man rör sig som man skulle göra på isen på riktigt. Hela spelet känns mer naturligt som en följd av detta. Det gör också att spelarna känns mer unika. I det förflutna kändes var alla ungefär likadana, här kan en snabb toppspelare verkligen åka ifrån andra. Vilket också gör att man som spelare måste vara mer medveten om sina för- och nackdelar. Man kan inte stå hur högt upp som helst som försvarare.
Innebär det att det finns en större grad av ”mind games” och psykningar spelare emellan?
– Ja, lite grann. Det tar ju till exempel längre tid för en spelare att vända... Och om du ser på hockey så vet du att det finns ögonblick när man inte vill bli lurad eller frånåkt. Så det gäller att vara på sin vakt.
”Lagen spelar som en enhet”
Ni har äntligen tagit tag i ai:n och gjort rejäla förändringar. Vad tycker du själv är den största skillnaden mellan ”NHL 12” och ”NHL 13” när det gäller de datorstyrda motståndarna?
– Tidigare hade vi väldigt grundläggande strategier. De finns fortfarande kvar, med vissa modifieringar, men vi har också adderat många av de nya grejer som hockeytränare implementerat de senaste två, tre åren. Vi har tagit in en tränare för att snacka om det här, vilket har varit väldigt spännande. Dagens hockey går ju väldigt snabbt, men ändå vet alla spelare exakt vad de ska göra och vad som förväntas av dem. Varje lag spelar ju med en egen sorts stil, både defensivt och offensivt. Så nu känns det också som att lagen spelar som en och samma enhet. Förut, när man hade pucken, så reagerade datorspelarna bara på den, var den var. Numera reagerar de även på varandra. En medspelare i ditt lag kanske rör sig upp mot motståndarmålet på din motsatta sida medan du har pucken, men då förstår motståndarbacken det och håller koll på honom. Det adderar ytterligare ett lager av... intelligens till ai:n.
De här förändringarna innebär att ni rör er närmare och närmare verkligheten. Tycker du att det finns en risk med att komma för nära riktig hockey? Måste man inte hela tiden väga realism och vad som faktiskt är roligt mot varandra?
– Hockey är en fantastisk sport med tanke på hur snabb, fysisk och teknisk du måste vara för att bli framgångsrik, och ”NHL”-serien innehåller de bästa hockeyspelarna i världen. Det betyder dock inte att man måste vara på samma nivå som dem för att kunna spela som dem. Det är alltid underhållningsfaktorn som är väldigt viktig, det handlar ju mer om att försätta spelaren i ett tillstånd där de känner att de presterar på den där höga nivån. Om det är för svårt och inte så roligt så kommer spelarna att sluta spela. Det är som vissa shooters som har spellägen som heter ”Nightmare” och är omöjligt svåra – det kanske är roligt för vissa spelare, men för de flesta så är det inte det.
”Lidström är en legend”
Vem är den bästa försvararen i spelet nu när Nicklas Lidström har pensionerat sig?
– Oj... Det var en bra fråga. Shay Weber är ganska bra, och han bidrar ju med lite andra saker än vad Lidström gjorde, han är mer offensiv, mer fysisk. Lidström var väldigt intelligent, smart, behövde sällan smälla på någon om han inte verkligen, verkligen var tvungen. Shay Weber däremot, om du irriterar honom så nitar han dig. Chara är också bra, stor och smart. Men visst är det en stor förlust nu när Lidström tackat för sig, han är en stor legend.
Kommer han att inkluderas som en legend i spelet i framtida versioner?
– Ja, jo, absolut. Men vi tycker ju kanske att en legend ska ha varit pensionerad mer än ett år innan han tillåts tillträde i ”NHL”-spelseriens hall of fame. Men tids nog kommer han att vara med. Han var ju en legend redan när han spelade.
Apropå det här så har ni inkluderat två kvinnliga hockeylegendarer i år. Jag tycker att det är kanon. Men varför kommer beslutet först nu?
– ”NHL”-serien har en hel del kvinnliga fans. Och... tja, det var en ung kvinna som mejlade oss och berättade att hon brukade spela ”NHL” med sina bröder och hur de kunde göra karaktärer föreställande sig själva i spelet, men att hon inte kunde göra en kvinnlig avatar av sig själv. Så förra året inkluderade vi den funktionen, och nu funderade vi på om vi kunde gå vidare med det här på något sätt. Det finns ju ingen stor kvinnlig hockeyliga, men det har funnits några riktiga storspelare när det gäller internationella turneringar. Och med tanke på att USA och Kanada har dominerat så stort på damsidan valde vi två av de främsta, Hayley Wickenheiser och Angela Ruggiero, från respektive land. Så nu har våra kvinnliga ”NHL”-spelare äntligen några förebilder att se upp till.
Jonas Högberg