Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

”Mist of Pandaria” – en balansgång för Blizzard

Uppdaterad 2012-07-31 | Publicerad 2011-10-22

Magnus Eriksson: WoW hotas av sjunkande siffror – och nya The old republic

MAGNUS ERIKSSON

Det stående skämtet har till slut blivit verklighet. Ingen ras i ”World of Warcraft” har som pandaren varit så efterlängtad, och samtidigt så hatad och så omgärdad av rykten. De senare har handlat om hur jättepandan är helig i Kina och inte får porträtteras i våldsamma situationer, och att Blizzard därför inte kunnat inkorporera rasen i sitt spel. Närmre sanningen ligger antagligen det faktum att pandaren först presenterades som en ras med japanska influenser i form av rustningar och vapen; inte helt populärt i det Kina som historiskt under många år lidit under japanska erövrare. Oavsett anledningen till att vi inte sett några pandor i ”World of Warcraft” har de flesta ändå tagit pandaren för ett charmigt skämt. Få trodde fram till nyligen att de plojiga jättepandorna på allvar skulle göra entré i ”World of Warcraft”.

Kina kan rädda ”WoW”

Allt eventuellt gammalt groll är uppenbarligen glömt nu, för “Mists of Pandaria” kan inte beskrivas som något annat än en hyllning till det mytologiska Kina. Här finns tempel, slätter och majestätiska berg, kampsportande munkar och listiga apfolk. Den konspiratoriskt lagde skulle säga att det lika mycket handlar om en hyllning till Kina som viktig marknad. För medan ”World of Warcraft” tappar spelare i Europa och Nordamerika framstår Kina som en allt viktigare bas, kanske till och med som spelets framtid.

”Mists of Pandaria” måste också tematiskt beskrivas som en ny typ av expansion. Vi har tidigare fått en demonvärld bortom den svarta portalen, en förtvivlad kamp mot is och odöda och nu senast en svart drake och sönderslitandet av världen. ”World of Warcrafts” teman har i varje expansion varit tunga och ödesmättade. Den “Kung fu-panda”- doftande första trailer som visar upp ”Mists of Pandaria” och dess pandaren är onekligen ett steg i en annan riktning. Vissa skulle säga att dessa ”Worlds of Warcrafts” ewoker inte alls hör hemma i denna smältdegel av västerländsk klassisk fantasy och populärkultur, andra att det är ett naturligt steg för spelet.

Blir rena nöjesfältet

Pandor och gullighet åsido – rent spelmässigt verkar expansionen bjuda på flera intressanta nyheter. Framförallt ligger fokus på det så kallade endgame den här gången. ”Cataclysm” blev av naturliga orsaker ett steg iväg från slutspelet och handlade i stället om vägen dit. Nu tänker Blizzard ta tillbaka det område de behärskar bäst, väl medvetna om att det är det som avgör om spelarna stannar. Dungeon challenges ska erbjuda nya sätt att uppleva grottor, scenarion är ännu en variant av kortare gruppaktiviteter. Och den skamlösa ”Pokemon”-ripoffen med samlande av och stridande med pets borde kunna locka den yngre publiken. Alla ska ha något att göra i “World of Warcrafts” endgame – och alla ska kunna utveckla sin karaktär vid varje inloggning. Spelet kommer från och med ”Mists of Pandaria” att belöna alla sorters aktiviteter och spelare kommer inte att vara hänvisade till att raida för att få de bästa belöningarna. Det är en demokratisk utveckling som kommer att glädja många – och sannolikt skrämma bort ännu fler av hardcorespelarna. Nöjesfältet ”WoW” begåvas med ytterligare attraktioner och glider ännu längre från bilden av ett klassiskt onlinerollspel och mot ett konsolspel med alla medaljer, achievements och minispel.

Kämpar mot ”The old republic”

Det jag personligen är mest spänd på är den uttalade ambitionen att få ut spelarna i världen igen. Alla som har spelat ”World of Warcraft” på maxlevel vet att det är i Orgrimmar och Stormwind alla samlas, som i en lobby i väntan på nästa kick. Det är synd på den fantastiska, sammanhållna värld som faktiskt finns där ute, och kan Blizzard lyckas med att få folk att röra på påkarna och ge sig ut igen är mycket vunnet. Den sammanhängande kontinenten Pandaria kan säkert bidra. Kanske kan också det faktum att vi inte får någon ny storskurk denna gång hjälpa till att väcka lite gammal hederlig osämja mellan Horde och Alliance och få ut spelarna på slagfälten.

Varje onlinerollspels överlevnad handlar om att hålla kvar sina spelare även sedan de nått slutet. Här är Blizzard redan oöverträffade och det är också skälet till att ”World of Warcraft” har överlevt så länge. ”Mists of Pandaria” ser ut att erbjuda sina spelare ännu mer frihet, ännu mer variation, ännu mer slutspel. Mot detta står Biowares kommande ”Star Wars: The old republic” med sitt fokus på story, linje och idén om att vägen är målet. Dessa två filosofier kommer att bli en av de intressantaste kamperna inom genren framöver.

UPPDATERING: Nu har Blizzard bekräftat att ”Mists of Pandaria” släpps 25 sepbember!

Magnus Eriksson