Ullevis nya boss heter Hellström
Uppdaterad 2014-11-27 | Publicerad 2014-06-08
Profet i sin egen stad – Kristin Lundell ger Göteborgssonen 
Framme vid kravallstaketet gråter flickor i sjömanskostymer.
Men det är också en kväll där vuxna män får tårar i ögonen.
17 låtar in i konserten kom beskedet: Den nya bossen över Ullevi heter Håkan Hellström och har 69 349 människor i sin famn.
Det är en historia som Colin Nutley, eller valfri annan svensk feel good-filmare, hade velat lägga vantarna på: Håkan Hellströms karriär som började längs med dåliga gatan och fjorton år senare slutar med fyrverkerier på ett fullsatt Ullevi.
Antagligen hade en sådan film sågats sönder och samman. Det är en historia för bra för att vara sann. Att en man från Västra Frölunda – dessutom med landets mest blygsamma självförtroende - skulle sätta publikrekord framför Bruce Springsteen, U2, Madonna och Rolling Stones.
Det är ju osannolikt.
Det ska dessutom inte gå att bli profet i sin egen hemstad.
Ingen känner sorg för Håkan
Men denna junikväll finns det givetvis ingen i Göteborg som känner sorg för Håkan Hellström.
Han ser inte mycket ut för världen där han står på den enorma scenen iförd ett grått Musse Pigg-linne.
Där andra artister spelar på säkra arenakort och spenderar ett normalstort lands BNP på effekter ställer den 40-årige sångaren istället sin musik i centrum.
Han låter konfettimaskinerna få feeling endast en gång och det är bara en aning fyrverkerier som skjuts upp. Inget av det är särskilt spektakulärt utan mest lite pliktskyldigt. För att det är det som står i vett-och-etikett-boken under avdelningen ”arenaspelning med möjlighet till publikrekord”.
Håkan Hellström lägger istället krutet på det som han lagt grunden till hans framgångar: Sig själv.
Han litar på att hans hjärta, det som under hela hans karriär suttit fastnålat på kavajslaget, räcker.
Flera stora gäststjärnor
Det gör det också.
Hela vägen och långt bortom det.
Håkan Hellström fyller ut scenen på ett fullständigt självklart sätt.
Det är som om han inte gjort något annat än att spela på ställen med 70 000-kapacitet.
Han bjuder in Veronica Maggio, Kapten Röd, Freddie Wadling, Adam Lundgren och Tomas von Brömssen men gästnumren är egentligen mest generositet från hans sida.
För det som spelar någon roll under kvällen är Håkan Hellström och bandet.
Det är de som ger och ger under 180 minuter.
Det är de som får gångna tiders pojkrumspoesi och alldeles färsk småbarnsfarslyrik att låta som om de skrivits med Ullevi i åtanken.
Det är den där magiska kombinationen att få allt att låta självklart samtidigt som att ingenting går på rutin eller slentrian.
”Vi måste få se fler!”
Det borde vara fysiskt omöjligt att vara så klockren redan den första gången.
Det är just därför som det är så fantastiskt att få vara där.
För att Håkan Hellström tar hem den här segern samtidigt som han hela tiden står på tårna.
Han tar aldrig någonting för givet.
”Det här var min stora stund i livet” säger han men för oss alla är det så tydligt.
Håkan Hellström är gjord för sådana här stunder och vi kommer att få se fler av dem.
Vi måste få se fler av dem.
Det finns inga andra alternativ.
Så var hela konserten: ”Ni som är här nu. Minns detta. Det här kommer aldrig igen.”