Så låter Bruce Springsteens nya album ”High hopes”

Uppdaterad 2013-12-18 | Publicerad 2013-12-16

Första intrycket av nya skivan – Markus Larsson har lyssnat

Första intrycket:

En småtrevlig bagatell.

Ryktet om Bruce Springsteens hemliga låtkatalog är enormt.

Det viskas om att det finns ett valv någonstans med osläppt material, bland annat hela och färdiginspelade ­album som aldrig ­blivit offentliga.

Om det stämmer är svårt att säga. När det gäller Springsteens eventuella och musikaliska rikedomar är allt så hysch-hysch att skatterna verkar vaktas av draken Smaug.

Men ända sedan boxen ”Tracks” släpptes, den omfattande samlingsvolymen med outgivna låtar som bitvis höll osannolikt hög klass, har det tisslats och tasslats och ”twerkats” om en uppföljare, en ”Tracks 2”.

Och nya skivan ”High hopes” är på sätt och vis en arkivgenomgång. Springsteen fick idén när han gick igenom hans bästa outgivna låtar från de senaste tio åren. Flera är nyinspelningar av gamla låtar och covers och livefavoriter, däribland ”High ­hopes”, ”American skin (41 shots)” och ”Just like fire would” av ­australiska garagerock­bandet The Saints.

I några spår spökar gamla E Street Band-medlemmar som ­Clarence Clemons, som dog 2011, och Danny Federici, som dog 2008. Soundet klär sig ofta i samma blandväv av storstadsrock och akustiska protestlåtar som musiken på ­senaste albumet ”Wrecking ball”. Enda egentliga ”nyheten” är gitarristen Tom Morello från Rage Against The Machine.

Morello ersatte bland annat ­Steve Van Zandt - Miami Steve var upptagen med inspelningarna av tv-­serien ­”Lilyhammer” - när E Street Band senast­ turnerade i ­Australien. Springsteen kallar Tom Morello för en musa och katalysator på ”High ­hopes”.

Tom märks ­inte så mycket som man kan tro. Och hans gitarrkonster är ofta ett trubbigt instrument som ­antingen förstör eller tillför ­energi.

Balladen ”The wall”, där Springsteen sjunger om en gammal vän som försvann i Vietnamkriget, är efter första smyglyssningen skivans klenod. Och ­resten?

Springsteen brukar ­göra skivor där låtarna binds ihop av ett stort och allvarligt, och på senare tid, politiskt tema. Ur den syn­vinkeln är ”High hopes­” ett sidospår.

Det känns mest som en liten souvenir som ska sälja in den kommande turnén i Sydafrika, Australien och Nya Zeeland nästa år.

ANNONS