Imperiet tar klivet fram ur dimmorna
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-06-15
till samlingsboxen
samlingsbox Det brukar heta att Ebba Grön var ett av de klassiska svenska rockbanden men att Imperiet inte längre går att lyssna på. Ett både stort och hyllat band på sin tid, men för evigt fast i en hopplös 80-talsbubbla av högstämdhet och daterad produktion.
Men jag vill hävda att det nu, när det kommer en ambitiös box om fem cd och en dvd, är dags att trycka hål på den bubblan och släppa fram Imperiet till den mer självklara plats i svensk rockhistoria där de förtjänar att vara.
Suveräna på scen
Dels för att det står utan tvivel att Thåström skrev några av sina allra bästa låtar i Imperiet – ”Kriget med mig själv”, ”Alltid rött alltid rätt”, ”Du ska va president”, ”I hennes sovrum”, för att bara nämna fyra – men också för att tiden lite grand har skingrat dimmorna. I den konstant recyclande tid vi lever i låter de där gamla synthmattorna inte lika nattståndna längre.
Dessutom blir det allt tydligare hur Imperiet utvecklade svensk rock. Inte minst hur de genom medlemmarnas brokiga mix av influenser – främst de som kom från basisten Christan Falk – fick den att börja svänga. Det är att bara titta på dvd:n från ANC-galan för att konstatera hur överlägsna Imperiet var som liveband i mitten av 80-talet.
Ibland tog bandet sin svartklädda Bruno K Öijer-sida några steg för långt. Det på sin tid omdiskuterade tredje albumet ”Synd” kommer jag fortfarande inte överens med, och Bellman-singeln ”Märk hur vår skugga” var kanske inte gruppens bästa drag.
Blev mer erotiskt
Men när Imperiet var bra var de förbannat bra. De kombinerade en social medvetenhet med en mer erotisk politik till rockmusik som både bultade och blödde.
Allt det skildras föredömligt på den här fylliga boxen, inte minst på dvd:n och cd:n med livematerial.
Marcus Birros biografi är inte den mest informativa jag läst men fångar i stället med sin personliga ton tidens anda väldigt väl, den säger massor om hur det var att vara ung Imperiet-fan i mitten av 80-talet.
Och det är förmodligen en minst lika viktig historia att berätta.
Bästa spår: ”Kriget med mig själv”.